Gästinlägg från Christina Söderberg om indexfonder

Idag gästas vi återigen av Compricers sparekonom Christina Söderberg. Denna gång hjälper hon oss att reda ut och förklarar hur en indexfond fungerar. Hon tar även upp frågan om indexfonder är bättre än aktivt förvaltade fonder samt om det finns någon skillnad på indexfond och indexfond.

_C galleria (2)

Vad är en indexfond?
En indexfond är en fond som passivt skuggar utvecklingen på en aktiemarknad. Fonden köper samma andel av varje aktie som aktien har i det index som fonden har valt att följa.

Eftersom förvaltningen av en indexfond i hög grad kan göras automatiskt slipper fondbolaget betala sina förvaltare och analytiker, vilket inte är fallet för aktivt förvaltade fonder. På grund av detta har ofta indexfonder betydligt lägre förvaltningsavgifter än aktivt förvaltade fonder. Förvaltare av aktivt förvaltade fonder sköter fonderna och försöker hitta de bästa aktierna vid varje givet tillfälle, vilket kräver tid och resurser.

Här är ett exempel som visar hur mycket avgifterna egentligen påverkar avkastningen, sparar du 100 000 kronor i 20 år i en fond som i genomsnitt avkastar 7 procent per år, före avgifter, blir resultatet enligt följande,

  • en avgift på 1,5 procent ger 291 775 kronor*
  • en avgift på 0,3 procent ger 365 837 kronor*

*Före skatt

Akademiska studier visar på att indexfonder över tiden ger högre avkastning än aktivt förvaltade fonder
Och om detta tvistas det mycket, vilket inte är svårt att förstå. Fondbolagen lever på sina avgifter och skulle kanske inte överleva om vi alla valde indexfonder. Självklart finns det aktivt förvaltade fonder som slår index.  Men över tid är det mycket få som gör det enligt den effektiva marknadshypotesen. Hypotesen säger att har man inte insiderinformation så bör avkastningen för en aktivt förvaltad bred portfölj bli lika med index – minus förvaltningsavgift och transaktionskostnader. Men som sagt, det finns aktivt förvaltade fonder som kan ge bra avkastning, de kan dock vara svåra att hitta.

Är det skillnad på indexfond och indexfond?
Ja det är det. Det finns många olika indexfonder som skuggar många olika index och som har olika avgifter. Min rekommendation är att välja indexfonder med låg avgift och sprida riskerna genom att ha ett antal fonder spridda geografiskt. En eller två globala indexfonder, en eller två amerikanska indexfonder, en eller två svenska indexfonder och en eller två europeiska indexfonder är ett förslag. Tror man, som många gör, att mycket av tillväxten den kommande tiden kommer att ske i Asien kanske man ska spara i en Asienindexfond också.

Ska alla investera i indexfonder?
En indexfond som följer t.ex. Stockholmsbörsen kommer att gå upp och ner som Stockholmsbörsen gör. Man behöver alltså, precis som med andra fonder och aktier, vara långsiktig om man sparar i indexfonder och vara medveten om att man tar en risk*. Över tid har Stockholmsbörsen stigit i genomsnitt med cirka 7 procent per år. Vissa år kommer du att se en rejäl uppgång och vissa år en rejäl nedgång. Behöver du pengarna inom 3-5 år bör du alltså inte lägga allt på börsen. Du vill ju inte behöva sälja just vid en nedgång. Ett sparkonto med ränta är bättre för pengar du behöver inom några år.

Christina Söderberg, Sparekonom på Compricer

*Vill du minska risken kan du investera en del av ditt sparande i räntefonder. Just nu ger de dåligt med avkastning på grund av den låga räntan men det är ett sparande med låg risk som kan vara ett bra komplement till fonder, framförallt om du inte är så långsiktig.

 

 

 

Lämna ett svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: