Den yngre generationen om pension

Idag gästas bloggen av Hans De Geer som i sommar gör sex veckors internship hos oss på AP7. Hans är 24 år och pluggar sitt femte och sista år på industriell ekonomi på KTH. 

Hans DeGeer

Nu ska jag berätta hur unga ser på pension! Eftersom jag faller in i ”ung”-kategorin utgår jag från mina egna tankar men har även frågat en del kompisar i min ålder om hur de ser på pension. Generellt sett anser jag att ungas syn på pension kan sammanfattas utifrån två perspektiv, dels ett undrande, dels ett smått pessimistiskt.

Den absolut vanligaste initiala reaktionen jag fick när jag frågade om pension var något i stil med ”Pension? Njaaa, det har jag inte tänkt så mycket på, vad menar du?” De flesta, inklusive mig själv, tycker att pensionen ligger långt fram i tiden och är något man tar itu med senare, då man hoppas på att ha bättre koll och mer tid.

Som ung är det lätt att andra saker som ligger närmre i tiden hamnar i fokus. Till exempel prioriteras bostad, arbete, relationer och liknande som är mer akut än pensionen. Att få ett fungerande vuxenliv är helt enkelt viktigare än att ha koll på vad man ska göra om 40 år.

Ytterligare ett fenomen som framträder är en orolig syn på den framtida pensionen. Många unga upplever i dagsläget framtiden som oviss, med hög ungdomsarbetslöshet, en bostadsmarknad som det är ytterst kostsamt att ta sig in på samt en allmänt osäker ekonomisk situation. Detta syns även i ungas syn på pension, då jag, och säkert många andra upplever en osäkerhet kring eventuella framtida pensioner. Personligen har jag tanken att dagens pensionssystem antagligen inte kommer att finnas kvar när jag går i pension, utan att det kommer att ha gjorts om till dess. Det välkända faktumet med en åldrande befolkning och färre förvärvsarbetare per pensionär leder till en allmän inställning hos unga att de antagligen kommer få en lägre pension än dagens pensionärer om inga reformer görs.

En naturlig följd av detta är att det finns en insikt om att unga idag kommer att få gå i pension senare än vad man gör idag, vilket jag personligen anser är rimligt, då dagens unga förväntas leva längre. Ett längre liv generellt borde rimligtvis leda till ett längre arbetsliv. Viktigt att komma ihåg är att då folkpension infördes år 1913 sattes pensionsåldern till 67 år, trots att den genomsnittliga livslängden inte var mer än 60 år. Om ett liknande arrangemang hade gjorts idag när genomsnittslivslängden är 81 år innebär det att de flesta hade fått gå i pension först runt 90 års ålder!

Allt ovan låter  som en ganska dyster syn, men personligen anser jag att det finns vissa ljusglimtar i ungas syn på pension. Eftersom den underliggande mentaliteten är att nivån på den statliga pensionen riskerar att inte vara tillräcklig leder detta till att det samtidigt finns en insikt att privat pensionssparande behöver bli större. Således tror jag att unga idag kommer ta ett större ansvar för sin egen äldreförsörjning än tidigare generationer. Dock kommer unga i alla tider generellt sett vara mindre intresserade av pension än den allmänna befolkningen, eftersom pensionen ligger så långt fram i tiden för dem.

Avslutningsvis anser jag personligen att många unga, och säkert även äldre, skulle dra nytta av att ha ett större intresse och engagemang kring pension. Eftersom pensionen sparas ihop under många år kan man enkelt säga att pensionen för många är det största sparandet i livet.

Hans De Geer

 

The Folklore of Knowledge

För några veckor sedan skrev Mimmi Kheddache-Jendeby i inlägget ”Investera i mångfald” att mångfald påverkar investeringsbeslut och resultat till det bättre. I dag gästas vi av Mimmi igen och denna gång handlar det om ”The Folklore of Knowledge”, det vill säga de omedvetna tankarna och föreställningarna som påverkar våra dagliga investeringsbeslut. 

Mimmi

Många av oss tror att vi är fullt medvetna om hur vi selekterar information, formulerar antaganden, utvecklar trosatser och agerar. Men utan att överdriva, är det mer rimligt att säga att vi inte är lika medvetna som vi tror att vi är. Både kognitiva strukturer och känslor, medfödda och inlärda, påverkar omedvetet våra tankar, ord, handlingar och vanor.

I vår studie, ”The Folklore of Finance” introducerar vi begreppet Folklore som traditioner och seder som sakta har kalcifierats till investeringsinsikter. Bland de folklore vi har identifierat i studien representerar det vi kallar ”The Folklore of Knowledge” dessa omedvetna tankar och föreställningar som påverkar våra dagliga investeringsbeslut. Det handlar om vad professionella investerare tror att de vet men de facto inte vet.

Låt mig ge ett exempel. Vi tänker ofta på oss själva som en själ i en kropp, och det låter vettigt. Men på många sätt är vi faktiskt mer som en kommitté, vars medlemmar har sammanfogats för att göra ett jobb. Låter det bekant? Under tusentals år har filosofer, psykologer och ekonomer försökt förstå begreppet ”det delade jaget”. Platon skriver om sin teori som handlar om det tredelade jaget (the tripartite soul), bestående av förstånd, ande och lust. Sigmund Freud ser på människan som en bunt av enheter som drar oss i olika riktningar (detet, jaget och överjaget) och Kahneman talar om att det mänskliga sinnet är uppdelad i två olika system (System 1 och System 2). Människor är inte enbart styrda av förståndet, utan också av vanor och automatiska reaktioner som delvis styrs av vårt nervsystem. Detta faktum har stora konsekvenser för vårt beslutsfattande.

Ett sätt att illustrera detta är att använda den så kallade ”Ladder of Inference” (eller, fritt översatt, ”Visdomens Stege”). När vi fattar investeringsbeslut, eller andra beslut, börjar vi längst ner på stegen med objektiv information. När vi sedan klättrar upp för stegen väljer vi vilken information vi fokuserar på och hur vi tolkar den. Nästa steg kallas ”antaganden”. Det är på detta steg vi tolkar den data vi fokuserat på för att ge den mening. Vi klättrar sedan vidare och drar slutsatser. På slutsatssteget introduceras konceptet kausalitet (orsakssamband). Det är här vi försöker dra slutsatser om orsaken till situationen. Sedan formulerar vi våra trosatser/övertygelser – vad vi tycker om situationen, eller den person vi pratar med. Dessa övertygelser kommer i sin tur att påverka hur vi agerar och fattar beslut (toppen av stegen). Dessutom leder våra övertygelser oss till att välja viss information utan att ifrågasätta trosatserna, och våra handlingar kommer att försätta oss i situationer där våra övertygelser bekräftas (självuppfyllande profetia). Denna process sker oftast omedvetet.

Omedvetna, emotionella och kognitiva, processer som beskrivet ovan påverkar hur vi förstår marknaden, hur vi kommunicerar med aktörer, hur vi arbetar i grupp och hur chefer i branschen agerar. För att förstå dessa processer, och vända oproduktivt beteende till produktivt, måste vi lära oss hur man lär sig (lärande på meta-nivå). Ett bra sätt att få igång den inlärningsprocessen är att ställa sig följande frågor,

  • Hur kan vi lära oss av och ta itu med ”det delade jaget”?
  • Hur kan vi på ett effektivt sätt klättra upp för ”The Ladder of Inference”?
  • Hur kan vi fatta mer välgrundade beslut?
  • Hur kan vi bli bättre kommunikatörer?
  • Hur kan vi samverka mer effektivt i möten?
  • Hur kan vi förbättra ledarskapet?
  • Hur kan vi lära oss att lära?

Mimmi Kheddache-Jendeby,
Vice President, Senior Research Strategist, State Street Center for Applied Research

 

The views expressed in this material are the views of Mimmi Kheddache-Jendeby through the period ended 6/30/2017 and are subject to change based on market and other conditions. © 2016 State Street Corporation – All Rights Reserved CORP- 2045 Exp. Date – 6/30/2017

Med eller utan procent till Midsommar

En ny trend på dryckesfronten rapporteras från Systembolaget. Försäljningen av alkoholfritt går som tåget och har på mindre än fem år nästan dubblerats, från 1,7 till 3,1 miljoner liter.

Speciellt det alkoholfria ölet är en bubblare och faller många i smak, även om vi så här till midsommar är rätt så traditionella i våra dryckesval. Förra året handlade vi svenskar 6,6 miljoner liter öl och 4,9 miljoner liter vin på Systembolaget. Till det blev det även 265 000 liter brännvin, skriver DI.

Det är trendigt utan procent och inte så svårt att få tag på. Vill du ändå ha en traditionsenlig snaps till sillen kan jag rekommendera att du beger dig ut i skogen och plockar lite granskott och lägger i brännvinet tillsammans med citronskal och lite honung. Det blir en mild och frisk snaps som passar fint till sillen.

Trevlig midsommar!

Bremain eller Brexit, det är frågan

Jag åkte till London för att ta tempen på britternas intresse för att lämna EU eller stanna kvar, det vill säga det vi benämner Brexit eller för den delen Bremain.  Folkomröstningen kommer att ske på torsdag och i dagsläget är det ytterst jämnt mellan blocken.

Anette_Brexit

När jag kom till London var jag av åsikten att det väl ändå kommer bli som så att det till slut blir ”stanna-sidan” som vinner, det kan ju inte bli så att Storbritannien väljer att lämna EU, tänkte jag!

Väl på plats träffade jag allt från olika företag till förespråkare från båda sidor i valet. Brexit-anhängarna väljer att fokusera sin kampanj på känslomässiga argument som immigration, EU-byråkrati, självständighet och därmed viljan att få bestämma själva. Många tror att det skulle bli mindre invandring om de lämnar EU. Stanna-sidan fokuserar endast på ekonomiska argument, hur många Pund som Storbritannien kommer förlora i handel om man väljer att lämna EU.

Valet kommer, enligt experterna, att avgöras på hur många som röstar och vilka som röstar. Väldigt förenklat tror man att den äldre generationen i större utsträckning kommer att rösta för Brexit medan de yngre i större utsträckning kommer välja att stanna kvar.

När vi vaknar upp på midsommaraftons morgon ska resultatet vara klart och om det är Brexit kommer det bli en stökig aktiemarknad ett tag framöver. Trots att risken är stor för en Brexit tror jag inte att aktiemarknaden fullt ut har diskonterat detta. Oron kommer bli stor inför denna nya värld vi då vaknar upp till. Den kommer bland annat att handla om vad detta innebär för EU, kommer fler länder vilja lämna unionen och hur ska det hanteras?

Tyskarna har varit tydliga med att ”om de lämnar, så lämnar de” det vill säga, Storbritannien ska inte tro att de kan fortsätta som om inget hänt i sina handelsmönster.  I praktiken kommer det ta två år innan UK har lämnat EU fullt ut och de måste då förhandla fram ett nytt handelsavtal inom dessa två år. Det nya avtalet ska godkännas av de andra EU länderna. Om man misslyckas med detta kommer WTO:s handelsavtal att gälla för UK, vilket innebär handelstullar för UK. Så för företagen i Storbritannien är det såklart en stor oro.

Om vi får ett Brexit-resultat kommer David Cameron att avgå och ersättas av Boris Johnson, Brexit-förespråkarnas ledare.

UK är en viktig bundsförvant för Sverige i EU och ett av Sveriges fjärde största exportländer.  Än så länge så verkar inte de svenska bolagen (om man generaliserar) så oroade över en Brexit. Detta beror troligtvis på att UK är positiva till frihandel och att man därmed räknar med fortsatt handel.  UK tycker att frihandeln gått för långsamt i EU och att byråkratin är för stor, detta kan vara anledningen till att en del bolag inte är oroade. En generell osäkerhet medför dock en försiktighet från företagens sida och eventuellt att man avvaktar med investeringar.

Aktiemarknaden avskyr osäkerhet varför vi sett, och kommer få se, stora rörelser på världens börser.  Premiepensionen är dock ett mycket långsiktigt sparande varför det inte finns något skäl att agera kortsiktigt. Att sitta lugnt i båten och rida ut Brexit-stormen är förmodligen en bra strategi i dagsläget.

Det kommer bli enormt spännande att se hur Storbritannien väljer att göra. För börsens skull och för EU:s skull så hoppas jag att vi kan fira midsommar med ett Bremain-resultat i ryggen.

Anette Dahlberg, förvaltare AP7

Guidetti och italienarna

Först:

NU_Guidetti

Sen:

Guidetti

Trevlig helg!

Storleken har visst betydelse

Idag gästas vi av Johanna Kull som är sparekonom på Avanza.

johkul

Storleken spelar ingen roll, brukar man ju säga. Jo, när det kommer till fondavgifter gör den faktiskt det. Genom att tänka på fondavgiftens storlek och välja lågprisfonder går det att spara över en halv miljon kronor.

Vi lågpris-förespråkare får ofta höra argument som; ”Varför är det så viktigt med fondavgifter? Det viktiga är ju vad jag får tillbaka, inte vad en fond kostar”. Absolut, att du får 10 procent i avkastning och förvaltaren 2 procent är helt klart bättre än att du får 8 procent och förvaltaren 1 procent. Problemet är att majoriteten av förvaltare (9 av 10 enligt en studie av S&P Dow Jones indices) missar mål. De slår inte index och det blir inte en större kaka att dela på.

Snittfonden kostar idag kring 1,4 procent per år i avgift. Det kan låta lite men gräver stora hål i ditt sparande över tid. Genom att byta till lågprisfonder med max 0,4 procent i avgift skulle snittsvensken få en halvmiljon extra under ett sparliv.

Ju längre tid vi sparar, desto större effekt får avgifterna. Månadssparar du 1 000 kr/mån i en Sverigefond med 0,2 procent i avgift har du 1 370 000 kr efter 30 år, om vi räknar med en årlig tillväxt på i snitt 8 procent. Är fondavgiften istället 1,4 procent har du efter 30 år en sparpott på 1 090 000 kr. Det innebär hela 280 000 kr mer till dig, istället för till en välavlönad fondförvaltare. Siffrorna kan inte vara tydligare!

Jag tycker att komikern och programledaren John Oliver uttryckte det träffande; ”Think of fees like teremites: they’re tiny, they:re barely noticable, and they can eat away your fucking future”.

Som sparare måste vi helt enkelt ifrågasätta vad vi betalar för. Visst finns det aktiva förvaltare som lyckas slå snittet men de är sällsynta. Och när du letar efter dem är det viktigt att du inte stirra dig blind på ett enskilt år, gå tillbaka 10 år och jämför. Tillhör fonden den tiondel som faktiskt lyckats, år efter år?

Tvekar du fortfarande över nyttan med lågprisfonder? Då kan det vara värt att påminna om vad Björn Wahlroos, styrelseordförande för Nordea, skriver i sin senaste bok: ”Jag sparar mest i indexfonder (lågprisfonder)”. Gör inte som banken säger, utan gör som de gör blir den enkla slutsatsen.

I fondvärden finns det alltså, till skillnad från i andra frågor, bevis för att storleken faktiskt har betydelse. Här är minst bäst!

Johanna Kull

Vi äger allt utom bolagen vi svartlistar

Följer man debatten om hållbara och ansvarsfulla investeringar får man ibland känslan att det skulle finnas en strategi som är bättre än alla andra. Den bästa strategin, helt enkelt – oavsett investerarens uppdrag och förvaltningsstrategi.

Så är det inte.

Strategierna för kapitalförvaltning och hållbarhet går hand i hand. För AP7 är riskspridning och låga avgifter två ledstjärnor i förvaltningen. Därför köper vi hela aktiemarknaden, snarare än att välja ut en liten grupp enskilda bolag som ska vara bättre än andra.

Samma synsätt genomsyrar vår ägarstyrning. Tillsammans med andra ägare som liknar oss försöker vi definiera hållbara spelregler för hela marknaden och förmå våra bolag att följa dem, snarare än att välja ut en liten grupp av bolag som ska bli bättre än alla andra.

Mer konkret köper vi alla bolag som ingår i indexet MSCI ACWI. Det sprider risken globalt över 2600 bolag och sänker kostnaderna till ett minimum. Enda undantaget utgörs av de bolag vi svartlistar för att verksamheten bedrivs i strid med internationella normer för mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och korruption.

Genom att sälja dessa bolag och förklara varför, försöker vi förmå dem att respektera de internationella överenskommelserna. Målet är att de ska anpassa verksamheten och att vi ska kunna köpa dem igen.

Här hittar du en färsk lista över bolag vi har svartlistat. Nästa uppdatering kommer om halvår.

Johan Florén

Sveriges EM-guld 2016

I kväll kickar fotbolls-EM igång, så varför inte passa på att peppa lite på kvällens AW. Det finns ett antal EM-låtar som rullat genom åren, vissa bättre än andra.

Två alternativ från 2016,

Frankrikes officiella EM-låt. En KISS- cover, I was made for loving you (my team), som det skrivits mycket om och som nog fått den sämsta kritiken man kan tänkta sig.

Eller, årets officiella EM-låt som ger Sverige guld för tidernas mest karaokevänliga låt. This one´s For You om du vill ha pepp! Kombon David Guetta och Zara Larsson – Heja Sverige!

Trevlig helg!

 

 

 

 

 

 

 

 

Gästbloggare Mimmi Kheddache Jendeby: Investera i mångfald

I dag gästas vi av Mimmi Kheddache Jendeby som arbetar som senior research strateg på State Street, Centrum för tillämpad forskning. Mimmi har mer än 12 års erfarenhet från kapitalförvaltning och har bland annat arbetat som portföljförvaltare och riskanalytiker på AP2.

Mimmi

Investera i mångfald

Trots att det finns en medvetenhet om att mångfald påverkar investeringsbeslut och resultat till det bättre, råder det ingen brist på forskning som visar på obalans mellan könen i förvaltningsbranschen.

Vår undersökning som inkluderar 862 professionella investerare i över 19 länder, visar att endast 22 procent av de professionella investerare som arbetar för kapitalägare och 20 procent som arbetar för kapitalförvaltare är kvinnor. Klyftan mellan könen är ännu större bland portföljförvaltarna (vilka utan tvekan har mest inflytande i kapitalförvaltningsbranschen), där bara 7 procent är kvinnor.

Detta väcker frågan, varför är kvinnor så kraftigt underrepresenterade?

Vi tror att vår genus-folklore utgör en stor del av problemet. Folklore är det samlade arvet av kunskap, litteratur, konst och praxis som till stor del sprids genom beteende och kommunikation – kort sagt, de historier vi berättar.

I vår bransch finns historier om hur kvinnor och män uppför sig (eller bör uppföra sig). Ett klassiskt exempel är att vi förväntar oss att kvinnor undviker risktagande i större utsträckning än män. Ett annat exempel är att kvinnliga chefer på högre nivåer schablonmässigt uppfattas som mindre kompetenta än manliga chefer. Men det största problemet är att folklore i sig är en självförstärkande process. Vi har kraftfulla, och till stor del omedvetna, tendenser att uppfatta och tolka människor och händelser på ett sätt som bekräftar våra förväntningar. När det gäller kapitalförvaltningsbranschen fortsätter alltså kvinnor att uppfattas som mindre skickliga än män, när både män och kvinnor letar efter evidens som bekräftar denna förväntan, samtidigt som evidens som går i motsatt riktning omedvetet ignoreras.

Så hur ska vi bryta oss loss från vår genus-folklore och bli mer effektiva beslutsfattare?

Först och främst måste vi erkänna och förstå effekten av genus-folklore och öka närvaron av kvalificerade kvinnor i affärskritiska roller. Vi behöver närma oss könsfrågan och folkloreproblematiken som vi gör med andra affärskritiska problem. Ett förslag är att införa en så kallad ”bias interrupter”, en process som syftar till att lösa upp systematiska avvikelser. I denna process bör systematiska avvikelser identifieras och mätas. Avbrott i grundläggande affärsprocesser där avvikelser förekommer kan hjälpa en organisation att bli effektivare beslutsfattare och skapa en mer produktiv beslutsfattarmiljö. Effektiva ”bias interrupters” kan sträcka sig över en rad åtgärder. En studie visar till exempel att man, genom att bara lägga till ”förhandlingsbar lön” i platsannonsen, kan minska skillnaderna mellan könens lön med så mycket som 45 procent.

Könsfrågan är trots allt en affärsfråga, och genom att minska klyftan mellan könen, kommer vi att hjälpa förvaltningsbranschen att bli mer framgångsrik och dessutom mer långsiktigt hållbar.

Mimmi Kheddache-Jendeby

 

Åsikter som uttrycks i detta material är synpunkter från Mimmi Kheddache-Jendeby över en period till och med 2017-06-30 och dessa kan ändras baserat på marknaden och andra villkor. 
© 2016 State Street Corporation – All Rights Reserved

 

Klimatförnekarna äldre och färre

Summit_fredagsblogg

Ja, tänk om Parisavtalet skulle vara en bluff och alla ambitioner, mål och åtgärder förgäves. Som tur är har klimatförnekarna blivit äldre och färre med åren. Men, den som förespråkar skärpta mål och styrmedel i klimatpolitiken krävs på bevis att dessa är lönsamma. På DN Debatt skrev igår Eva Alfredsson och Mikael Karlsson en debattartikel på temat Passivitet är dyrare än effektiva klimatåtgärder.

Bra helgläsning om du missade den!

 Trevlig helg!

%d bloggare gillar detta: