#framtidstankar från Johan Florén

Tidigare i våras arrangerade AP7 Framtidsforum 2016. I samband med det fick Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på AP7, svara på frågorna om varför AP7 arrangerar Framtidsforum och vad han tror är finanssektorn bidrag till en mer hållbar utveckling – idag och i morgon. Så här svarade han,

 

Börstorsk för testosteronstinna singelkillar

Läste ett blogginlägg av sparanalytiker Johanna Kull ”Singelkvinnor bästa investerarna”, rolig och intressant läsning! Johanna hämtar slutsatserna från studien Boys will be boys: Gender overconfidence and common stock Investments, och konstaterar att överdriven handel och överdrivet självförtroende gör att män sänker sin årliga avkastning mer än vad kvinnor gör. Och, skillnaden mellan singelmän och singelkvinnor är ännu större – singelkvinnor är vinnare!

Att många män tror att de är bättre än andra på att välja aktier och att de dessutom handlar för ofta stjälper dem. Men det finns en naturlig förklaring. En ny studie visar att höga halter testosteron-nivåer påverkar avkastningen negativt. Ajdå!

Så singelkvinnor, fall inte för de testosteronstinna muskelpaketen på stranden om ni vill ha en trygg ekonomi.

Louise Svensson

Bra avkastning – vad är det?

Vi har tidigare skrivit om att vi svenskar har dålig koll på ekonomin och dess begrepp. Avkastning, det vill säga hur värdet på en fond utvecklas över tid, är faktiskt det vi har sämst koll på.

Jag har kollat med Pensionsmyndigheten hur min totala pension påverkas om jag får en genomsnittlig avkastning jämfört med om jag skulle få en bra avkastning på min premiepension.

Tillsammans med en informatör från Pensionsmyndigheten går vi in på www.minpension.se och använder oss av ett prognosverktyg. Vi hittar på en fiktiv person, som representerar en medelpensionär. Den genomsnittliga årliga avkastningen på premiepensionen sätts till 2,10 procent. Enligt prognosverktyget ger det en premiepension på 2 200 kronor i månaden.

En bra årlig avkastning på premiepensionen är enligt Pensionsmyndigheten 6-7 procent så nu höjer vi den årliga avkastningen på premiepensionen till 7 procent, vilket ger en premiepension på 4 100 kronor i månaden.

Den totala pensionen påverkas alltså med 1 900 kronor mer att leva på i månaden om jag har en årlig avkastning på 7 procent jämfört med en årlig avkastning på 2,1 procent.

Det blir tydligt att avkastningen påverkar den totala pensionen en hel del över tid. Men det är inte bara avkastningen som påverkar premiepensionen. Pensionsmyndigheten har tagit fram fyra verktyg för att tydliggöra att,

  • risk också är en möjlighet
  • kostnaden är viktig
  • spartiden har betydelse
  • och att du ska tänka hela pensionen

Verktygen når du via Pensionsmyndighetens webbsida. Det finns också Fondvalsguiden som hjälper dig att ta ställning till hur du vill förvalta din premiepension.

Något som kan vara bra att komma ihåg är att låg risk inte går att förena med hög avkastning. Det finns däremot ett historiskt samband mellan högre risk och större avkastning över långa tidsperioder. Därför kan det vara bra att ta en högre risk i unga år, när man har långt kvar till pension.

Louise Svensson

Att betala skatt ger mer i pension

Alla som arbetar och betalar skatt i Sverige får pengar avsatta till sin allmänna pension. Det gäller så väl bebisar som gör blöjreklam som ungdomar som sommarjobbar.

För dig som är lyckligt lottad och ska sommarjobba på lovet så kan du tjäna upp till 18 739 kronor under 2016 skattefritt. Ofta får unga höra att de ska försöka hålla sig under den gränsen för att ”slippa” betala skatt. Men, det kan faktiskt vara mer fördelaktigt att göra tvärt om, konstaterar fondkollen.se.

Tjänar du 18 000 kronor på ditt sommarjobb under 2016 behöver du inte betala någon skatt, men då sätts heller inte några pengar av till din allmänna pension.

Tjänar du däremot 20 000 kronor kommer du att behöva betala cirka 1 400 kronor i skatt. Samtidigt som 3 400 kronor sätts av till din allmänna pension (inkomst- och premiepension).

Skillnaden mellan det du betalar i skatt och det du erhåller i form av pensionsavsättningar är som störst vid en inkomst på cirka 60 000 kronor. Då betalar du 4 300 kronor i skatt och 10 300 kronor sätts av till din pension.

Trevlig sommar!

Spara inte löpningen till fredag

Är du en av de som tycker att en löptur känns bra innan du släpper loss fredagsmyset? Dags att tänka om. Möjligen bränner du några kalorier innan du börjar svulla, men i övrigt missar du löpningens positiva effekter om du följer upp med en sexpack öl och en påse chips.

Måndag är en mycket bättre dag att springa på. Du blir nämligen smartare av löpning. Inte så att du på något magiskt sätt ”laddar ned” ny kunskap, du måste fortfarande lära in det du är intresserad av, men springandet förbättrar minne och kognitiva förmågor.

Löpningen hjälper dig att utveckla nya hjärnceller genom något som kallas neurogenes (eng. adult hippocampal neurogenesis, AHN). Det är egentligen en process som är störst under fosterutvecklingen, men nu visar forskningen att det går att påverka i vuxen ålder genom långdistanslöpning.

Personligen tycker jag att ett lite längre löppass ger den tydligaste mentala effekten, men antagligen går cykling och simning lika bra, om man föredrar det. Högintensiv träning (HIT) funkar mindre bra, enligt forskarna.

Our results confirm that sustained aerobic exercise is key in improving AHN.

Vissa förklaringar går ut på att den mentala effekten har ett evolutionärt värde, till exempel i samband med ”uthållighetsjakt”. Resonemanget är då ungefär att människan sedan tidernas begynnelse framgångsrikt har jagat djur, tack vare sin överlägsna fömåga att springa länge. Men om du förföljer ett djur i flera timmar kan det hända att du springer bort dig. I det läget skulle förstärkta mentala förmågor öka dina chanser att hitta hem igen, och därmed att överleva.

Styrketräningen gör dig däremot inte smartare. Det skulle på så sätt kunna passa bättre på fredag eftermiddag. Tyvärr är det inte heller särskilt lyckat att träna styrka om du har druckit eller ska dricka alkohol. Hormonerna som ger muskeltillväxt påverkas rejält av en blöt kväll.

Då är faktiskt en lätt springtur bättre på lördagen. Eventuellt kan det behövas lite nya hjärnceller också…

Trevlig helg!

Johan Florén

Varannan svarar fel på denna räknefråga

För några år sedan undersökte Finansinspektionen svenska konsumenters räknefärdighet och konstaterade att unga vuxna behöver bli bättre på att räkna. Förmågan att räkna påverkar hur vi fattar ekonomiska beslut och vilken risk vi väljer i vårt sparande.

En av frågorna som närmare hälften av oss svarade fel på var,

”Anta att du har 200 kr på ett sparkonto, räntan är 10 procent om året och sätts in på samma konto. Hur mycket har du på kontot efter två år?
Tycker du att frågan är svår? Är du osäker på svaret?

Småspararguiden har baserat på Finansinspektionens rapport samlat ett antal frågor i en quiz som är rätt kul att göra.

Här kan du testa och se om du svarar rätt på frågan.

 

 

Sviter av höga avgifter följer ränta-på-ränta-effekten

Det kan vara bra att känna till att samma effekt som gäller för ränta-på-ränta, vilken gör att pengarna växer på lång sikt, även gäller för avgifter. Fast då knapras det på kapitalet i andra ändan istället. Det är inte helt lätt att få till med huvudräkning men om man sätter sig i lugn och ro och räknar så får man en tydlig bild av att avgifter har en stor betydelse på den framtida pensionen.

En kollega illustrerade kraften i ränta-på-ränta effekten under långa sparperioder för mig med följande exempel,

Om vi tänker oss två personer Allan och Bosse som har samma årliga avkastning på 10 procent. Allan sparar 1000 kr/år i 40 år och Bosse väntar i 20 år och sparar sedan 3000 kr/år under resterande 20 år. Frågan blir då vem av dem som kommer att ha högst pensionsbehållning, Allan eller Bosse?

 Rätt svar är att Allan. Han kommer att ha en pensionsförmögenhet som är mer än dubbelt så stor som Bosses (487 000 vs. 189 000).

För att nå samma pensionsbehållning som Allan behöver Bosse, i exemplet ovan, spara cirka 7 700 kronor per år under de 20 år han sparar. I studier där liknande frågor ställts visar det sig att de allra flesta av oss har en ganska vag uppfattning om vem som kommer ha högst pensionsbehållning.

Via Pensionsmyndighetens hemsida finns en tabell som i procent visar hur pass mycket längre pensionen blir beroende på vilken avgift du betalar för dina fonder. Om du väljer en fond med en årlig avgift på till exempel 0,15 procent minskar pensionsbehållningen med 5 procent. En fond med samma värdeutveckling, men med årlig avgift på 1,5 procent reducerar pensionen med 39 procent.

Här kan du läsa mer om fondavgiftens betydelse och kolla in tabellen.

 Louise Svensson

Sommartider på Förvalt

Under tiden vi är lediga kommer det att rulla favoriter i repris här på Förvalt i sommar. Intervjuer, frågor från sparare, tips och råd om pensionssparande och kapitalförvaltning är delar av innehållet.

Sommarblogg_2016

Trevlig sommar och läsning!

 

Gudrun Schyman segrare i Debatt-SM om pensionerna 2016

I dag avgjordes Debatt-SM om pensionerna i Almedalen. Årets dueller var spänstigare än någonsin och publiken högljud. Stämningen var med andra ord på topp när de åtta duktiga debattörer duellerade i omgångar.

Slutligen stod finalen mellan Gudrun Schyman och Barbro Westerholm. Där drottningen av on-liners gav Barbro en hård match och levererade skarpa argument. Publiken var överens och röstade fram Gudrun till vinnare.

IMG_0983Konkurrensen från de andra debattörerna var skarp, bland andra bjöd Karin Öster och Özz Nujen på tufft motstånd och fick publiken att jubla.

Juryn som kommenterade deltagarnas färdigheter bestod av Alectas informationschef Staffan Ström, PR-konsulten Anja Alemdar och Hannes Hervieu, pressansvarig på Centerpartiets Brysselkontor. Men som alltid var det publiken som avgjorde och röstade fram årets vinnare via mentometrar.

Finalfrågan löd, ”Vem ansvarar för att unga har tjänstepension?”. De båda finalisterna var slipande i sina argument och bjöd på underhållning. Även om Gudrun initialt tyckte att de skulle dela på vinsten innan finalomgången satte igång. Det var det ingen som höll med om och slutduellen var ett faktum. Med sina tydliga och välformulerade one-liners var det slutligen Gudrun som stod som välförtjänt segrare och fick ta emot årets buckla.

 

 

Hur skapar vi hållbarhet på riktigt när det blivit så självklart?

Almedalsveckan är i halvtid. De samtal och diskussioner som hörs och syns mest handlar som förutspått om digitalisering, bostäder, samhällsplanering och integration. Hållbarhet är också det ett ämne i topp, men tillskillnad från tidigare i Almedalen står hållbarhetsfrågorna inte för sig själva, utan är självklart integrerade i alla diskussioner. Infrastruktur och kollektivtrafik diskuteras inte utan ett hållbarhetsperspektiv, digitalisering är ett verktyg för mer hållbara lösningar för näringslivet och en välvillig tolkning av partiledarnas tal är hållbarhet så självklart att det inte behöver nämnas.

VA

På Veckans Affärers #vaalmedalen seminarium om hur hållbarhet skapas från grunden fick paneldeltagarna Håkan Nyberg, Nordnet, Klas Eklund, SEB, Anna Ryott, Swedfund och Johan Bygge, EQT svara på frågan hur deras hållbarhetsarbete ser ut om fem år. Klas Eklund trodde att hans tjänst hållbarhetsekonom inte skulle behövas utan vara en så integrerad del av verksamheten. Johan Bygge svarade liknande – hållbarhetsexpert är snart en hygienfaktor. Anna Ryotts femårsspaning handlade om att fler och fler bolag kommer att ta ett helhetsgrepp om frågan och koppla kärnverksamheten i bolagen till FN:s utvecklingsmål. Håkan hoppades att de ökat medvetenheten bland sina kunder så att fler skulle ställa krav på hållbarhet och att de på så sätt kan driva verksamheten framåt.

När hållbarhet blir en integrerad del av företagens kärnverksamhet uppstår risken att det handlar om allt och inget och kraven blir högre att skapa och påvisa verklig effekt av hållbarhetsarbetet. Deltagarna hos Veckans Affärer fick exemplifiera hur de skapar hållbarhet från grunden.

Klas Eklund lyfte fram finanssektorns betydelse för att accelerera hållbarhetsarbetet – ett hållbarhetsarbete med verklig effekt kräver stora investeringar och ekonomiska styrmedel – något som bankerna och förvaltarna kan bidra med.

Anna Ryott och SEK är noga när de väljer sina samarbetspartners och exemplifierade med ett projekt där HM, textilindustrin i Bangladesh och Egyptiska utvecklingsbanken tillsammans bygger upp textilindustrin i Egypten och skapar 4000 nya jobb i ett område där framförallt kvinnor stått långt från arbetsmarknaden.

Johan Bygge lade stor vikt vid ordentliga och transparenta utredningar (Due Diligence) av de företag man väljer att investera i och inte glömma deras underleverantörer. Rätt kompetens i styrelserna behövs också och för att klara det behöver man titta lite bredare i sin rekrytering av nya styrelser. EQT använder digitalisering som verktyg att effektivisera processer och därmed underlätta hållbarhet.

Seminariet gav stor tillförsikt till att vi kommer att få se mindre snack och istället mer konkret hållbarhetsarbete med verklig effekt de kommande åren. Det almedalsbesökaren kan fråga sig är när hållbarhet försvinner från Alemdalskalendariet för att det är så självklart att det inte behöver uttalas. Vad tror ni?

%d bloggare gillar detta: