The Fresh start effect

I sin senaste artikelserie skriver SvD om att skapa nya vanor som ger kraft året om. Efter semestern infinner sig nämligen The Fresh start effect hos många av oss. Det handlar om att vi efter ledigheten ofta känner oss extra motiverade att förbättra oss på olika sätt, samtidigt som vi har en tendens att bortse från forna misslyckanden. Det kan handla om en sundare livsstil, mer tid med familjen eller att spara undan pengar för framtiden.

Psykologen Oscar Henriksson menar att det finns ett antal knep när det gäller att skapa en rutin av ett beteende. I dagens tidning delar han med sig av tio knep som kan hjälpa oss att lyckas med nya vanor, en gång för alla.

Att inte sätta ribban för högt är viktigt och ofta något som är anledningen till att vi ger upp. Det är istället bättre att starta med myrsteg och vänja sig vid det nya. Även att upprepa ofta, lite varje dag är lättare att jobba in till en rutin än större punktinsatser någon gång i veckan. Enligt Oscar finns det en folkvisdom som säger att det tar 21 dagar innan det nya beteendet blir en vana, men det är också beroende av svårighetsgraden och belöningen vi uppfattar att det nya beteendet ger.

Att spara pengar kan vara svårt att få till, antingen anser vi oss inte ha möjlighet eller så ger vi upp och sätter sprätt på pengarna.

I våras läste jag om spar-appen Dreams och laddade ner den. Jag triggades av angreppssättet att förändra små vanor och förvandla onödiga utgifter till sparande pengar. I mitt fall ledde det till att jag numera skippar hämtkaffen på väg till jobbet och på så vis sparar 35 kronor per dag. Pengarna dras från mitt lönekonto och sätts in på mitt Dream-konto. Och jag varken märker eller tänker på det. Min belöning?! En alldeles för dyr handväska som jag närmar mig med myrsteg.

Louise Svensson

Rikare pension med minnet i behåll

Ett rikt liv som pensionär har mer än en dimension. Det beror inte bara på vilken avkastning du får på pensionssparandet.

I takt med att allt fler blir allt äldre, finns det skäl att även fråga sig vad som är viktigt under de sista decennierna i livet. De flesta skulle nog till exempel föredra att vara klara i knoppen framför att ha ett välfyllt bankkonto.

I Sverige uppmärksammades den åldrande befolkningen redan på 1980-talet då man drog slutsatsen att fler riskerar att drabbas av demens, vilket ledde till forskningsprojektet Betula som presenteras i den nyutkomna boken ”Det åldrande minnet”. I forskningsprojektet har forskare följt 5 000 Umeåbor under 30 års tid.

I dagens DN får professor Lars Nyberg, som är en av författarna, frågan vad man kan göra för att bevara sina minnesfunktioner när man blir äldre.

Fysisk aktivitet är viktigt, i dag vet vi att det betyder mycket för hjärnan. Att ha en bra kondition under vuxenlivet verkar öka chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt.

 

Ett levande bevis för det är vår stora inspirationskälla just nu: den 86-årig Ironman-deltagaren Madonna Buder, som vi skrev om förra fredagen. Hon verkar glasklar. I det här nyhetsinslaget finns lite mer info om henne. Hon började till exempel inte att springa för än hon var 48 år gammal!

Ni som ännu inte nått Ironman-åldern, får ändå tre bra tips för att bevara minnet.

  1. Var fysiskt aktiv. Motion är bra för hjärnan och motverkar riskfaktorer som högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt. Olika nivåer passar olika personer, för inaktiva kan det handla om promenader.
  2. Ge hjärnan stimulans. Utmaningar, nya uppgifter och problemlösning hjälper till att hålla hjärnan ”ung”. Gör inte bara sådant som du redan är bra på.
  3. Träffa andra om du kan. Att vara aktiv i föreningar, gå på kurser och umgås med vänner ger också stimulans till hjärnan.

Trevlig helg

Johan Florén

Dags att ratificera parisavtalet

Det har snart gått ett år sedan klimatmötet i Paris avslutades med en historisk global överenskommelse om att agera mot klimatförändringarna. Ett av de mest hoppfulla steg utvecklingen har tagit på senare år för att hantera klimatutmaningen.

I veckan skickade AP7 tillsammans med 130 andra investerare en uppmaning till G20-länderna att ratificera Parisavtalet så det kan träda i kraft. För att avtalet ska bli bindande måste 55 länder som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen ratificera det. Hittills har endast 23 av de 180 som skrev på avtalet gjort det.

Vi uppmanar också regeringarna i G20-länderna att komma igång med genomförandet av sina åtaganden till Paris för att minska utsläppen av växthusgaser. Samarbetet med den privata sektorn behöver fördjupas för att klimatomställningen ska gå tillräckligt fort. Som vi alla vet är tiden inte vår vän här, ju längre vi väntar ju svårare och dyrare blir den nödvändiga omställningen.

Naturligtvis är utveckling av nationella lagar och regelverk en trögare process än marknadens omedelbara anpassning till nya förutsättningar. Ändå finns en befogad farhåga att det blir så mycket grus i genomförandemaskineriet att de ursprungliga målen aldrig nås.

Åtminstone sedan 2009 har investerarkollektivet efterfrågat effektivt prissättning av koldioxidutsläpp, utfasade subventioner för fossil energi, avlägsnande av hinder för investeringar i grön energi och att ökade krav på företag att rapportera klimatpåverkan, för att ta några exempel.

Att vi fick en global överenskommelse i Paris var en bra början på en lång resa, men nu måste tåget lämna perrongen. Om G20-länderna ratificerade avtalet skulle vi snart kunna vara på väg.

Charlotta Dawidowski Sydstrand

Pensionssystemens problem tilltar

Åldrande befolkningar och svag tillväxt sätter hård press på världens pensionssystem. Ökande livslängd gör att fler ska försörjas längre tid efter avslutat arbetsliv. Låg tillväxt leder till lägre avkastning, vilket i sin tur kräver större sparande.

Ett exempel när det gått riktigt illa är Central States Pension Fund som förvaltar 400 000 amerikanska lastbilschaufförers tjänstepensionssparande. Det första man möter när man går in på deras webbplats är ett brev som uttrycker stor besvikelse över att finansdepartementet (US Department of the Treasury) avvisat fondens räddningsplan som byggde på kraftigt försämrade villkor för spararna. I brevet skriver fonden:

“Central States Pension Fund remains in critical and declining status, and is projected to run out of money in less than 10 years,”

Fallet med de amerikanska lastbilschaufförernas pensionsfond illustrerar en global utmaning som tas upp i en artikel i Financial Times i dag.

Den demografiska utvecklingen med åldrande befolkningar är sedan länge en växande utmaningen för de flesta välfärdsstater runt om i världen. Efter finanskrisen 2008 började centralbankerna dessutom hålla igång ekonomin med olika former av stimulanser, vilket har lett till obligationsräntor kring nollstrecket och en aktiemarknad med högt värderade bolag. I det läget börjar många pensionsförvaltare få svårt att hitta den avkastning de behöver för att uppfylla sina pensionsåtaganden.

I förmånsbaserade system är problemet mer akut, men i ett längre perspektiv måste även ett premiebaserat system leverera pensionerna som går att leva på. Annars hamnar på kostnaden för samhället bara på ett annat ställe.

Nu ligger Sverige bra till i ett internationellt perspektiv, vilket vi har skrivit om tidigare, Våra utmaningar är mindre än de flesta andra länders, men de är inte obefintliga. I förra veckan skrev Gunnar Wetterberg i Expressen att Den låga räntan hotar pensionen. Han förutspår att tjänstepensionerna blir den största frågan i nästa avtalsrörelse.

Känns som lite av en högoddsare, även om pensionsfrågorna har smugit sig in i avtalsrörelsen och pensionärsorganisationerna högljutt har drivit sina frågor inför de senaste valen. Vi får väl se hur tjänstepensionerna står sig i valrörelsen mot skolan och integrationen.

En svårighet är att identfiera var lösningen på problemen sitter. Washington Post presenterades i helgen en avvikande tolkning av nuläget, baserat på en ny forskningsrapport. Den vänder i princip på resonemanget att den låga tillväxten gör det svårt att hantera åldrande befolkningar, och menar i stället att det är den åldrande befolkningen som sänker tillväxten. Stämmer det blir utmaningen än större. Då är tillväxt inte längre en gångbar lösning på det demografiska problemet. Då hamnar generationskonflikten i fokus.

As a society, we need a better balance of obligation between the older and younger generations. Until now, policy has favored the elderly.

Den frågan blir mycket svår att hantera i en valrörelse. Kanske svaret egentligen inte är så svårt, bara oattraktivt. Till FT säger Joachim Fels, global ekonomisk rådgivare på Pimco:

“We will have to save more, work longer and simply lower our expectations,”

Johan Florén

When a nun turns into an Ironman

I veckan har motivationstipsen haglat om hur vi ska lyckas med träningen i höst. Skaffa snygga träningskläder, testa olika träningsformer eller träna ihop med andra, för att nämna några.

I morgon är det Kalmar Ironmen. Då är det 3,86 kilometer simning, 18 mil på cykel och sen ett maraton på det som ska avklaras. För att klara det får inte träningsmotivationen tryta. Dessutom krävs det lite mer än snygga träningskläder för att klara utmaningen. Det är tufft och jag beundrar de som ens kommer på tanken att ge sig in i leken.

En kvinna som aldrig någonsin verkar ha haft några motivationsproblem när det gäller träning är den 86-åriga nunnan Madonna Buder. Hon har hela 46 Ironmen i bena – respekt säger jag bara!

Christina Söderbergs bästa tips för maxad pension

När det gäller tips för en bra pension brukar jag som ”short version” säga – Jobba länge, se till att du har tjänstepension och undvik onödiga avgifter. Men, nu tänkte jag ge er lite mer kött på benen och dela med mig av min lite längre version. Nedan kan du läsa mina bästa tips för en maxad pension.

Christina (2)

Börja jobba tidigt och heltid, om möjligt
Din pension blir högre desto fler år du har jobbat när du går i pension och desto fler år som du har jobbat heltid. Om du eller din partner är hemma med barn och/eller jobbar halvtid för att få familjen att fungera kan den som fortsätter att arbeta överföra sin premiepension till den som är hemma för att kompensera pensionsbortfallet.

Se till att du har tjänstepension
Om du endast får den allmänna pensionen kommer du troligtvis att behöva leva på under halva din lön när du pensionerar dig. Tjänstepensionen är viktig! Fråga alltid när du söker jobb hur pensionslösning ser ut på företaget. Om de inte erbjuder tjänstepension bör du bli kompenserad via lönen och pensionsspara privat.

Betala inga onödiga och höga avgifter
Höga avgifter kan äta upp stor del av din pension. Välj pensionsbolag som inte har kapitalavgifter och där förvaltningsavgifterna är låga om möjligt. En avgift på 1,5 procent kan göra att du får 40 procent lägre pension i slutändan.

Se över flyttmöjligheten om du känner att du har höga avgifter och flytta din pension till ett bolag som tar ut lägre avgifter. Var observant på livslängdsantaganden om du har så kallad livsvarig pension så att du inte får sämre villkor om du flyttar pensionen. Och kolla upp flyttavgifter.

Jobba länge
Den som vill och orkar jobba efter 65 års ålder, även deltid, kan kraftigt öka sin pension. I och med att man skjuter upp pensionsuttaget så har man kortare tid kvar att leva när man går i pension – då räcker pengarna bättre. Dessutom är det billigare för din arbetsgivare att ha kvar dig efter 65 år så du kanske till och med kan löneförhandla framgångsrikt.

Var aktiv
Se över dina val då och då så att du inte sitter och betalar en hög avgift för en fond som inte levererar. Du bör också fundera över vilken risk du vill ta. Har du lång tid till pensionen kan du ta hög risk och t.ex. ha 100 procent aktier och fokusera på hög avkastning till högre risk. När du närmar dig tiden för att ta ut pensionen bör du trappa ned risken och ha en lägre andel aktier i din pensionsportfölj.

Undvik premiepensionsrådgivare
Många har på senare tid blivit lurade av pensionsrådgivare inom premiepensionen. Mitt råd är att inte lyssna på dessa. Undersökningar visar på att de som tagit hjälp av ”pensionsrådgivare” har fått sämre avkastning än de som gjort egna val, ofta pga. de höga avgifter de tar ut. Gör du inte något val alls så är det förvalda alternativet AF7 Såfa ett bra val.

Se över efterlevandeskyddet
Den vanligaste formen av efterlevandeskydd är återbetalningsskydd. Det innebär att anhöriga får den ihopsamlade tjänstepensionen om du dör i förtid (finns även för privat pensionssparande). Har du familj och små barn kanske återbetalningsskydd är viktigt för dig och dina anhöriga. Men när barnen blir större och/eller om din partner har god ekonomi så kan det vara värt att fundera över skyddet. Den som har tecknat ett återbetalningsskydd får nämligen själv en lägre pension – som ligger runt 10 % av kapitalet. Tänk över detta noggrant eftersom när ändringen väl gjorts kan du inte ångra dig.

Ta ut din pension smart
När du börjar ta ut din pension kan du planera så att du slipper betala onödigt mycket skatt. Passerar du brytgränsen för statlig skatt kan du tjäna på att då flytta fram uttagandet av en del av pensionen för att slippa betala de höga marginalskatterna.

Jobba inte svart!
Om du arbetar utan att betala skatt så får du 0 kronor avsatt till din allmänna pension och 0 kronor avsatt till din tjänstepension. Så förutom att du går miste om möjlig sjukpenning, får svårt att ta lån, gör något olagligt och står utan alla skyddsnät så kommer du alltså stå helt utan pension.

Christina Söderberg, Sparekonom på Compricer
christina.soderberg@compricer.se

Passé som pensionär eller gå i pension när det passar

I dag intervjuas nyhetsproffset Marianne Rundström, 65 år i DI där hon protesterar mot tvånget att pensionera sig vid 67 års ålder.

I Sverige har vi inte någon pensionsålder. Tidigast vid 61 års ålder kan vi ta ut den statliga pensionen och som längst kan vi arbeta kvar tills vi fyllt 67 år enligt lag.

Marianne är dock noga med att poängtera att hon tycker att den som vill gå i pension självklart ska få göra det när personen i fråga känner att det passar. Men, om hur tokigt hon tycker att tvånget att pensionera sig vid 67 år är, när man vill jobba kvar skriver hon om i sin nya bok ”Passé – De ofrivilliga pensionärerna” som släpps på torsdag. Den ska jag lästa!

Tidigare har vi skrivit en hel del om pensionsåldern, pensionsåldersutredningen och vad du ska tänka på innan du börjar ta ut din pension.

Bland annat om möjligheten att ta ut inkomstpension från 61 års ålder men ändå arbeta kvar. Samtidigt som du placerar pensionspengarna i en kapitalförsäkring som investerar i fonder.

Det kanske inte låter så dumt – du får en känsla av att du har kontroll på dina pengar, skulle du dö finns de tillgängliga för arvingarna och dessutom har du möjlighet att få en bra avkastning på dina fonder. Nej, dessa argument är det inget fel på men det finns både risker och frestelser som kan trassla till det. Dessutom kvarstår faktumet att ju senare du tar ut din pension, desto högre pension får du.

I ett annat inlägg, Arbeta kvar efter 65 år och höj lönen, lyfter vi fördelarna med att arbeta kvar efter 65. Bland annat betalar du lägre skatt samtidigt som din arbetsgivare betalar en lägre arbetsgivaravgift för dig som 65-åring och anställd. Något som kan leda till högre lön om du är en slipad förhandlare.

Vad som kommer att hända med vår pensionsålder är under utredning. I höst presenterar Göran och Göran den statliga pensionsåldersutredningen. Och, det är inte bara Marianne Rundström som vill höja pensionsåldern. Även Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, tillika ordförande i pensionsgruppen, som leder pensionsåldersutredningen säger att den övre gränsen ska höjas till 68 år eller möjligen 69 år innan mandatperiodens slut. Det vill säga inom två år, något som tog hela sju år att komma till beslut om sist när det handlade om att vi skulle gå från 65 till 67 år.

Men som sagt, det ska bli spännande att följa vad som händer med vår pensionsålder i höst!

Louise Svensson

Premiepensionen ska komplettera inkomstpensionen

I tider när det är oroligt på börser runt om i världen får vi ofta frågor från sparare som handlar om risknivån. Är det läge att minska på risken, det vill säga, ska jag flytta min premiepension från aktiefonder till räntefonder när börsen vänder nedåt?

De flesta som känner en oro gällande risknivån börjar närma sig pensionen och är oroliga för att premiepensionen man har i aktiefonder ska minska drastiskt i och med att börsen går ner.

Råden som vi kan ge är att man ska fundera över vilken risk man är benägen att ta. En viktig fråga att ställa sig är vilken risknivå man känner sig bekväm med utifrån sin ekonomiska situation?

Det man också kan tänka på är att den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Utvecklingen av inkomstpensionen, som utgör huvuddelen av den allmänna pensionen, är kopplad till Sveriges ekonomi. Räntan på inkomstpensionen bestäms av inkomstutvecklingen i Sverige. Därmed är risknivån i huvuddelen av den allmänna pensionen relativt låg och påverkas inte direkt av att börsen går ner.

Premiepensionen är den del som spararna har möjlighet att placera på börsen och som AP7 förvaltar åt en del av Sveriges pensionssparare. Premiepensionen är därmed beroende av utvecklingen på börsen.

Det är viktigt att komma ihåg att nya pensionsavsättningar görs årligen för de sparare som arbetar och betalar skatt i Sverige. Det innebär att spararna handlar både när börsen är högt och lågt värderad. Har börsen gått ner så innebär det att spararen handlar fonder ”billigt”. Det gör att betydelsen av svängningar på börsen minskar över längre tidsperioder.

Exponeringen mot aktiemarknaden innebär också att premiepensionen kan bidra till att riskspridningen förbättras. På så sätt kompletterar inkomst- och premiepensionen varandra och innebär att den samlade risknivån för den allmänna pensionen inte är speciellt hög.

Förvalsalternativet AP7 Såfa är särskilt utformad för att matcha inkomstpensionen. Upp till 55 års ålder består aktieportföljen av en renodlad global aktiefond. Genom att sprida aktieinnehaven över hela välden minimeras sårbarheten för lokala börskrascher. För att spararen sedan ska påverkas mindre av dramatiska börssvängningar och få en större trygghet på äldre dagar, minskas risken genom att 3-4 procent årligen flyttas från aktiefonden till räntefonden mellan 55 och 75 års ålder.

Om man ändå känner sig obekväm med risknivån till exempel på grund av små marginaler finns det alternativ med en lägre risk i tidigare ålder än vad AP7 Såfa ger.

Men, det kan också vara viktigt att komma ihåg att de allra flesta har runt 20 år kvar att leva efter att de slutat arbeta. Under den perioden finns möjlighet till kan pengarna faktiskt fortsätta växa.

 Louise Svensson

 

Fördelar med att arbeta efter 65

I Sverige har vi ingen formell pensionsålder utan det som gäller idag med nuvarande pensionssystem är att du tidigast kan ta ut din allmänna pension vid 61 år, garantipension och bostadstillägg betalas tidigast ut från 65 års ålder och alla har rätt att arbeta kvar upp till 67 års ålder.

När du närmar dig 65 år och funderar på om du ska arbeta kvar några år eller börja ta ut din pension så finns det några bra saker att känna till och ha koll på.

Några enkla punkter att lägga på minnet som gör att du får mer pengar i plånboken och kanske till och med kan leda till en rejäl löneökning på äldre dar.

Så här ligger det till,

  • om du tar ut pensionen efter 65 års ålder betalar du längre skatt på din pension
  • jobbar du kvar efter 65 års ålder får du lägre skatt på din arbetsinkomst samtidigt som avsättningar till den allmänna pensionen görs
  • arbetsgivaren betalar lägre arbetsgivaravgift från och med det år du ska fylla 66 år

Dock ska man komma ihåg att i de flesta tjänstepensionsavtal betalar arbetsgivaren bara in tjänstepension till och med att du fyllt 65 år.

Hur som helst, är man lite om sig och kring sig och vill jobba kvar vid 65 år fyllda så kanske kan det till och med leda till en löneökning som kompenserar tjänstepensionen, för det blir ju billigare för arbetsgivaren!

 

 

 

Livslång premiepension

Vi får återkommande frågan hur man ska gå till väga för att få ut hela premiepensionen på en gång i en klumpsumma. Tyvärr är det inte möjligt, grundtanken är att din pension ska vara livslång.

Det brukar vara få som nöjer sig med det svaret. De vill veta varför de inte kan få ut hela premiepensionen som de placerat i fonder under hela arbetslivet på en gång.

Så här ligger det till. Pengarna som sätts av, baserat på spararens lön, till den allmänna pensionen är statens till dess spararen begär att få ut sin pension. Den allmänna pensionen är 18,5 procent av lönen. 16 procent är inkomstpension och 2,5 procent sätts av till premiepension som spararen själv placerar antingen i Statens förvalsalternativ AP7 Såfa eller i privata fonder på fondtorget. Oavsett, tillhör den staten till dess att pengarna betalas ut som pension.

Inbetalningarna till den allmänna pensionen regleras i lag, till skillnad från tjänstepensionen som avtals mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utöver de kan man spara privat till pensionen. De pengarna gör man som man vill med.

Inbetalningarna till premiepensionen är med andra ord inte valfria och grundprincipen för den allmänna pensionen är att den ska fungera som en grundinkomst när du går i pension och att den ska vara livslång. Därför betalas den ut en gång i månaden från den dagen du bestämmer dig för att gå i pension tills du dör.

Hur går man då tillväga rent praktiskt när man vill börja ta ut sin pension? I och med att vi har en flexibel pensionsålder i Sverige så kommer inte pengarna som ett brev på posten utan det krävs en ansökan om att du vill ta ut din allmänna pension. Ansökan kan du göra tidigast från och med 61-års ålder via Pensionsmyndigheten.

SvD Näringsliv har en bra guide som tar dig med, steg för steg hur du går tillväga för att ta ut den allmänna pensionen, tjänstepensionen och ditt eventuella privata pensionssparande.

Lycka till!

%d bloggare gillar detta: