Blomstertid på kort och lång sikt

I grundskolan på 70-talet lärde jag mig att hyvla fram en mortelskål i trä, att franska revolutionen inleddes år 1789 och att tio sekunder med armarna rakt ut i romerska ringar kräver en overklig styrka.

Efter alla timmar i skolbänken kunde jag däremot inget om privatekonomi. Ganska märkligt, så här i efterhand, med tanke på privatekonomins betydelse i min vardag jämfört med träskålens.

Snart är det dags för min son att dra på sig gympadojorna och ryggsäcken för sista skoldagen den här terminen. Tyvärr har hans läroplan inte förändrats särskilt mycket.

I högstadiet kommer han förmodligen läsa hem- och konsumentkunskap. Men då ligger fokus på konsumtion och att göra en hushållsbudget. Samhällskunskapen på gymnasiet har inslag av privatekonomi, men finns inte som ett eget ämne, inte ens valbart. Samtidigt kommer dagens unga att få ta större ansvar än tidigare generationer för sin egen försörjning som pensionärer.

Ibland har jag hört bekanta med äldre barn resonera att ”man inte ska behöva tänka på pensionen när man är 20 år gammal? Då ska man bara leva och ha kul”. Och kul ska man ju ha. Men attityden speglar en svunnen tid, ett annat samhälle än dagens.

Ganska långt före Göran Perssons tid som statsminister visste man att den som är satt i skuld inte är fri. Tyvärr är det i dag fler ungdomar än någonsin som får lära sig den läxan den hårda vägen när SMS-lånen bara är ett klick bort.

Att i unga år bli medveten om livets ekonomiska realiteter ger förutsättningar att öka sin framtida frihet i ett samhälle där individen får allt större ansvar. Den som tidigt lär känna både möjligheter och risker med pengar och sparande kan få en imponerande avkastning över ett helt arbetsliv.

Kanske dagens unga har förstått det här bättre än dagens beslutsfattare. När Unga aktiesparare frågade drygt 10 000 gymnasielever om de tycker det är viktigt att alla får lära sig om sparformer som aktier och fonder i skolan, svarade 90 procent ja.

Så rusta dagens unga för att klara mötet med allt från skrupellösa långivare till hårdsäljande ”rådgivare” med dyra pensionslösningar, och ge dem ett rikare liv som pensionärer. Integrera privatekonomi i skolschemat och kapa förmedlingskostnaderna från klassens nästa salami-säljar-aktivitet. De kan barnen göra något kul för.

Johan Florén

Kanske är en mathiss inte en så dum idé ändå?

Att få maten levererad direkt till dörren verkar nu verkligen slå igenom. För egen del ser jag flera gånger i veckan lastbilar från någon av de större livsmedelskedjorna stå utanför när jag sneglar ut genom köksfönstret. Även färdiglagad mat skjutsas fram och tillbaka genom staden med raska cykelbud, allt för att vi ska behöva lägga så lite tid som möjligt för att få maten på bordet.

Dock verkar det inte vara helt oproblematiskt. Riskerar vi att få städer helt igenkorkade av budbilar som far kors och tvärs? En intressant undersökning gjordes av Erik Wisterberg på Breakit. Han testade att cykelleverera för ett par av de större matbudsfirmorna och kom fram till att både ersättningsnivå och försäkringsskydd varierade stort mellan de olika aktörerna. Här kan du höra en intervju med Erik gjord av Sveriges Radio P1.

Kanske är man istället helt rätt ute på den amerikanska västkusten. Där har ett start-up bolag börjat testa robotleveranser av käk. De ser ut som vita plåtskåp, tar sig fram på trottoarerna och manövrerar runt gångtrafikanter. Redan efter en månad har dock även denna lösning stött på patrull. Lagstiftare i San Fransisco har, utav rädsla för krossade fötter och andra personskador, börjat kika på hur de ska gå tillväga för att stoppa dessa rullande kylskåp från att härja fritt på gator och torg. När tidningen Wired följde efter en av dessa robotar på stan höll en hund på att bli påkörd, så kanske ligger det något i oron.

Vi får väl se hur utvecklingen går helt enkelt. Än så länge går jag ut och hämtar min lunch, och funderar på om en mathiss kanske inte är en så dum idé ändå?

Trevlig helg!

Resan från ickevalet till förvalet

Idag gästas vi återigen av pensionspedagogen Jonas Gyllenkrook. För ett par veckor sedan skrev han om kärlek och kyssar. Idag tar han oss med på en resa om att välja eller inte välja… 

Jag har arbetat inom försäkringsbranschen sedan slutet av 80-talet. Och minns tydligt när den första spännande valmöjligheten kom till i början av 90-talet. Det hände massor med nya saker inom min älskade försäkringsbransch vid den tiden och i mångt och mycket handlade det om individens möjlighet att välja själv eller att få hjälp med att göra ett val.

Att det skedde just på 90-talet grundar sig i 80-talets ”glada dagar”, med en stark börsuppgång i kombination med efterföljande avregleringar.

Plötsligt hade vi valbar ITPK, fondförsäkring och dessutom etablerades försäkringsmäklarna och så även 10-taggarlösningarna på marknaden. Det handlade om att själv få välja. Det var så pass viktigt att individen skulle få välja själv, så det dåvarande ”ickevalet” inom ITPK framstod som en rent utav dåligt alternativ.

1999 kom sedan nästa våg av att alla verkligen skulle välja själva. Det nya allmänna pensionssystemet sjösattes och det gjordes massiva kampanjer med budskapet att vi själva skulle välja premiepensionsfonder.

Jag minns bland annat att fotbollsstjärnan Henke Larsson gjorde tevereklam och slog ett slag för att det var dags att välja premiepensionspensionsfonder. Och det var faktiskt en drös som tog fram den tjocka fondkatalogen och gjorde ett eget val.

Med tiden var det som om min bransch äntligen förstod eller rättare sagt tog till sig att ALLA inte vill välja själva. Många har inte kunskapen eller är inte tillräckligt intresserade. Och här någonstans gick vi från formuleringen ”ickeval” till ett nytt ordval, nämligen ”förval”. Med andra ord, de som inte vill eller kan välja själva ska erbjudas ett bra förvalsalternativ. När det gäller premiepensionen har AP7 Såfa, enligt min mening, som konstruktion att de som inte väljer får en bra produkt.

Men hur ska då ett bra förval se ut? För det första tycker jag att det ska vara en lösning som har en rejält låg avgift. Det råder inga som helst tvivel om att en låg avgift är viktigt för ett långsiktigt sparande. Att pressa fondbolag och försäkringsbolag på riktigt bra priser har både parter och försäkringsförmedlare genom åren bevisat att det går. En avgift under 0,3 procent bör ett bra förval kunna erbjuda!

Dessutom så är min erfarenhet och åsikt att ett bra förval bör innehålla en hög risk, det vill säga att det finns utrymme för en stark växtkraft. Möjligheten till hög avkastning är förenlig med hög risk och en del brukar ju benämna ränta-på-ränta-effekten som det 8:e underverket. Ränta-på-ränta-effekten och kraften i den kan vara svår att relatera till men en enkel regel är 7/10-regeln, vilket innebär att med en genomsnittlig 7-procentig avkastning så dubblas kapitalet på 10 år.

Jag vill bara avslutningsvis skicka med att ränta-på-ränta har samma effekt fast omvänt när det kommer till avgifter på ditt sparande. Otrevligt nog knaprar höga avgifter upp ditt kapital, så börja med att se över vad du betalar i avgift på ditt sparande!

Jonas Gyllenkrook, pensionspedagog

Jonas.gyllenkrook@novarepension.se


Vart tog våren vägen?

Vi som engagerar oss i klimatförändringarna kanske undrar hur det hänger ihop att vi har en så kall vår här i Sverige trots den globala uppvärmningen. Hur är det möjligt?

Jo, det finns faktiskt en meteorologisk förklaring. Och den har att göra med den globala uppvärmningen. Det börjar med jetströmmarna. Ni vet de där vindarna som flyget hem från USA kan ”lifta” med för att spara tid och bränsle.

Jetströmmarna går i väst-östlig riktning kring jordklotet och kan ha en hastighet på uppemot 500 kilometer i timmen. De bildas mellan luftmassor med olika temperaturer. Här i Sverige fungerar polarjetströmmen ofta som en gräns mellan den arktiska kylan och den sydligare värmen i Europa. När isen vid Arktis smälter blir temperaturskillnaden mindre mellan luftmassorna, och jetströmmen blir svagare. Detta leder till att kall luft från Arktis ”läcker” ner över Sverige.

Så om ni inte gillar kalla vårar har ni ytterligare ett skäl att engagera er mot klimatförändringarna!  Här kan ni läsa mer om den kalla våren och klimatförändringarna.

Trevlig måndag!

Charlotta Dawidowski Sydstrand

Det finns inga gratis luncher, men…

Under gårdagen sammanstrålade AP1, AP3, AP4 och AP7 på Kungliga Tekniska Högskolan och höll en gemensam lunchdragning för studenter som läser industriell ekonomi. Medan studenterna mumsade på höll Louise Svensson, kommunikationsansvarig på AP7, en crash-course om det allmänna pensionssystemet och AP-fondernas roller. Sedan tog moderatorn Anna Fall, kommunikationschef på AP1, över och intervjuade unga talanger från respektive AP-fond.

Upplägget verkade gå hem och roligt nog hade de unga talangerna en gemensam syn i flera av moderatorns frågor. Marta Rydell, risk- och avkastningsanalytiker, representerade AP7 och beskrev bland annat att det är utvecklande att få möjlighet att jobba med seniora kollegor som generöst delar med sig av sina kunskaper.

Studenterna i publiken hade även de frågor som hann besvaras. Först och främst punkterades myten om att det skulle vara trist och grått att arbeta på en statlig myndighet. AP3:s representant gick till och med så långt att han sa att det är svårt att se några nackdelar alls med att jobba statligt.

På frågan kring hur pensionssystemet ska klara av att hantera de demografiska utmaningarna framöver förklarade moderator Anna Fall buffertfondernas funktion. Hon lugnade även studenterna med att säga att framtiden ser bra ut, ” med det nuvarande systemet och givna prognoser så klarar vi av att skjuta till de pengar som behövs för att klara befolkningsförändringarna”.

Vi som arrangörer är mycket nöjda med gårdagens lunch. Stort tack till alla KTH:are som deltog. Det var kul att se så många hungriga studenter, i dubbel bemärkelse!

Peter Schlegel

Grön påverkan i ränteportföljen

Under 2016 investerade AP7 för första gången i gröna obligationer, 600 miljoner av räntefondens kronor ligger nu placerade i en av Kommuninvests Green Bonds. I slutet av mars kom Kommuninvest med sin första rapport över vilka projekt vi som investerare är med och finansierar.

AP7 investerar enbart i gröna obligationer som uppfyller ”the Green Bond Principles”, en branschstandard som ställer krav på emittenternas hållbarhetsprocesser.

För att få sin ansökan om gröna lån hos Kommuninvest beviljad krävs att projektet,

  • främjar övergången till ett koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle
  • är del av ett systematiskt hållbarhetsarbete på kommun- eller länsnivå
  • ska vara kopplade till Sveriges nationella och/eller regionala miljömål

Vid årsskiftet finanseriade AP7 81 projekt genom Kommuninvests gröna obligationer. Majoriteten av investeringarna har gått till produktion av förnybar energi och miljöbyggnad, så kallade gröna byggnader, där byggnadsprojektens energiförbrukning är nästan hälften av vad som är taket enligt svensk lag.

Vi på AP7 tycker utvecklingen av gröna obligationer, både i redan investerade och framtida, är jättespännande. Vi ser fram emot att fortsatt se hur vi som investerare kan vara med och påverka i en hållbar riktning genom våra ränteinvesteringar. Vi passar även på att gratulera Kommuninvest som förra året fick utmärkelsen ”Best Green Bond Issuer Europe 2016 Award” av CapitalFinance International.

Den stora världen på den lilla planeten och flickan som ville förändra världen.

Igår hölls SvD Investor Summit i Stockholm. AP7 representerades av vår vd Richard som ihop med andra kloka representanter från bland annat SEB och AP-fondernas etikråd diskuterade hur hållbarhet för framtiden ser ut och investerares roll i den utvecklingen. Det konstaterades att det finns en mängd olika infallsvinklar kring vad det innebär att vara en ansvarsfull investerare. Dock var panelen rörande överens om att huruvida ESG är en möjlighet till ökad avkastning eller en nödvändig kostnad är en icke-fråga.

Dagen inleddes av Johan Rockström, professor och direktör för Stockholm Relience Centre, Stockholms Universitet.

Vi har gått från att vara den lilla världen på den stora planeten till den stora världen på den lilla planeten. Detta har inneburit att vi under en lång tid har kunnat använda jordens resurser utan att uppleva några oåterkalleliga konsekvenser. Runt 1950 passerade vi dock gränsen för vad jorden klarar av att dölja och sedan 1990 har vi kunnat se och mäta effekterna av detta.

Även om det ser mörkt för vår lilla planet så guidade Johan lyssnarna igenom hur vi faktiskt kan klara av att nå två-graders-målet. Det handlar bland annat om att vi måste halvera våra koldioxidutsläpp varje årtionde framöver samtidigt som vi ökar våra tekniska möjligheter att binda koldioxid. Bland det mer positiva är att cirka var 5:e år fördubblas mängden förnybara energikällor.

Avslutningsvis gästades dagen av Gunhild Stordalen, grundare av stiftelsen EAT Foundation, filantrop, läkare och hustru till hotellmagnaten Petter Stordalen. Redan som barn anordnade hon loppisar för att samla in pengar för att rädda regnskogen. Idag är hennes åtaganden något större och på menyn för dagen stod Global Change.

Hennes budskap var tydligt. En kraftigt växande befolkning i kombination med global uppvärmning ställer krav på stora förändringar. Idag står matproduktionen för 25 procent av de globala utsläppen och använder 70 procent av färskvattenresursen. För att nå Parisavtalets uppsatta två-graders-mål, måste vi ta ett större grepp om det som är direkt länkat till alla hållbarhetsmål – MATEN!

Hon menar att vårt största hinder är brist på samarbete. Alla kan dra sitt stå till stacken, näringslivet kan göra det genom medvetna investeringar. Hennes medskick till oss investerare var att ”put your money where the science are – invest in solutions.

Trevlig helg!

Klimatet en darrig deal för Donald

Uppe i vårt kalla land är det full fart framåt efter Parisavtalet. Sverige i topp på hållbara investeringar, kunde man läsa i torsdagens DN. Bakgrunden är det årliga Global Climate 500 Index som organisationen AODP (Asset Owners Disclosure Project) gör.

På andra ställen i världen är det lite skakigare.

Donald Trump har tidigare sagt att han vill lämna Parisavtalet, men de högstämda valtalen har visat sig vara svåra att omsätta direkt i politisk handling. Till exempel misslyckade första försöket att skrota Obamacare helt.

USA:s energiminister Rick Perry sa i förra veckan att han inte kommer att föreslå presidenten att USA lämnar klimatavtalet. Perry har tidigare varit skeptisk men uppenbarligen svängt. Nu tycker han istället att USA ska stanna, men att de ska omförhandla avtalet. Vad President Trump tycker är fortfarande oklart.

Donald Trump firade i helgen sina första hundra dagar som president. Det gjorde han i Pennsylvania tillsammans med sina supportrar, i stället för att delta på The White House correspondents Dinner, vilket har väckt viss uppmärksamhet. Samtidigt protesterade tiotusentals demonstranter på Washingtons gator mot Trumps klimatpolitik.

I går nådde osäkerheten nya höjder. På en och samma dag gick president Trump ut med en inbjudan till Filippinernas president Rodrigo Duterte, ett utspel om amerikanska inbördeskriget, en utsträckt hand till Nordkoreas Kim Jong Un och en tankar på att dela upp landets storbanker, vilket medierna konkluderade som det mest bisarra dygnet någonsin för en president.

”It seems to be among the most bizarre recent 24 hours in American presidential history,” said Douglas Brinkley, a presidential historian.

Sällan har det politiska läget varit så svårt att förutse. Det är helt enkelt omöjligt att veta vart utvecklingen tar vägen, inte minst när det gäller klimatfrågorna.

Desto större anledningen för Sverige att trampa på gasen. På AP7 försöker vi ha plattan i mattan.

Johan Florén

Kaffe och grädde, kärlek och kyssar, lön och pension

Idag gästas Förvalt av Pensionspedagogen Jonas Gyllenkrook. Jonas har pensioner som passion och är bland annat en duktig föreläsare. Han har nämligen förmågan att på ett enkelt sätt förklara hur branschen, pensionsavtal och enskilda pensionsval hänger ihop och fungerar.

Jag är ute och föreläser en del om pensioner och brukar inleda med uppmaningen: Alla som tycker pension är skitkul håller upp handen! Döm om min förvåning när endast en eller två i publiken lite pliktskyldigt håller upp handen.

Sedan ber jag samtliga som tycker lön är roligt att hålla upp handen. Då brukar alla i salen hålla upp sina händer. Och det känns ändå bra, för lön och pension hänger ihop som kärlek och kyssar.

Jag älskar verkligen försäkringsbranschen, men många krånglar till pensionsfrågan mer än nödvändigt. Det behöver inte vara så svårt. När vi blir pensionärer så kommer troligen våra inkomster att gå ner. Därför bör vi kanske stryka några av dagens utgifter. Och om vi lyckas minska utgifterna redan under den yrkesverksamma tiden och sparar pengarna, så ökar möjligheten att vi får ett rikt liv som pensionärer. Ränta-på-ränta-effekten gör mirakel för sparandet och gör att vi kan slippa stryka några av utgifterna när pensionsåldern infinner sig.

Pension är väldigt enkelt. Börja jobba tidigt. Försök att ha ett jobb som är roligt. Har man roligt på jobbet så ökar chansen att man gör jobbet bra och då brukar lönen öka. För som sagt lön och pension hänger ihop som kärlek och kyssar!

Det absolut viktigaste är ändå att sköta hälsan för då ökar chansen att vi är friska och lever längre med ett gott liv. Dansk forskning visar att om vi motionerar 30 minuter om dagen så lever vi tre år längre. Eftersom jag har gjort en prognos på vad min livsvariga pension förväntas bli på www.minpension.se så vet jag att om jag lever tre extra år så kommer jag att få ut cirka 1 000 000 kr till.

Jonas Gyllenkrook, Pensionspedagog
Mejla mig gärna på jonas.gyllenkrook@novarepension.se

%d bloggare gillar detta: