Resan från ickevalet till förvalet

Idag gästas vi återigen av pensionspedagogen Jonas Gyllenkrook. För ett par veckor sedan skrev han om kärlek och kyssar. Idag tar han oss med på en resa om att välja eller inte välja… 

Jag har arbetat inom försäkringsbranschen sedan slutet av 80-talet. Och minns tydligt när den första spännande valmöjligheten kom till i början av 90-talet. Det hände massor med nya saker inom min älskade försäkringsbransch vid den tiden och i mångt och mycket handlade det om individens möjlighet att välja själv eller att få hjälp med att göra ett val.

Att det skedde just på 90-talet grundar sig i 80-talets ”glada dagar”, med en stark börsuppgång i kombination med efterföljande avregleringar.

Plötsligt hade vi valbar ITPK, fondförsäkring och dessutom etablerades försäkringsmäklarna och så även 10-taggarlösningarna på marknaden. Det handlade om att själv få välja. Det var så pass viktigt att individen skulle få välja själv, så det dåvarande ”ickevalet” inom ITPK framstod som en rent utav dåligt alternativ.

1999 kom sedan nästa våg av att alla verkligen skulle välja själva. Det nya allmänna pensionssystemet sjösattes och det gjordes massiva kampanjer med budskapet att vi själva skulle välja premiepensionsfonder.

Jag minns bland annat att fotbollsstjärnan Henke Larsson gjorde tevereklam och slog ett slag för att det var dags att välja premiepensionspensionsfonder. Och det var faktiskt en drös som tog fram den tjocka fondkatalogen och gjorde ett eget val.

Med tiden var det som om min bransch äntligen förstod eller rättare sagt tog till sig att ALLA inte vill välja själva. Många har inte kunskapen eller är inte tillräckligt intresserade. Och här någonstans gick vi från formuleringen ”ickeval” till ett nytt ordval, nämligen ”förval”. Med andra ord, de som inte vill eller kan välja själva ska erbjudas ett bra förvalsalternativ. När det gäller premiepensionen har AP7 Såfa, enligt min mening, som konstruktion att de som inte väljer får en bra produkt.

Men hur ska då ett bra förval se ut? För det första tycker jag att det ska vara en lösning som har en rejält låg avgift. Det råder inga som helst tvivel om att en låg avgift är viktigt för ett långsiktigt sparande. Att pressa fondbolag och försäkringsbolag på riktigt bra priser har både parter och försäkringsförmedlare genom åren bevisat att det går. En avgift under 0,3 procent bör ett bra förval kunna erbjuda!

Dessutom så är min erfarenhet och åsikt att ett bra förval bör innehålla en hög risk, det vill säga att det finns utrymme för en stark växtkraft. Möjligheten till hög avkastning är förenlig med hög risk och en del brukar ju benämna ränta-på-ränta-effekten som det 8:e underverket. Ränta-på-ränta-effekten och kraften i den kan vara svår att relatera till men en enkel regel är 7/10-regeln, vilket innebär att med en genomsnittlig 7-procentig avkastning så dubblas kapitalet på 10 år.

Jag vill bara avslutningsvis skicka med att ränta-på-ränta har samma effekt fast omvänt när det kommer till avgifter på ditt sparande. Otrevligt nog knaprar höga avgifter upp ditt kapital, så börja med att se över vad du betalar i avgift på ditt sparande!

Jonas Gyllenkrook, pensionspedagog

Jonas.gyllenkrook@novarepension.se


Kaffe och grädde, kärlek och kyssar, lön och pension

Idag gästas Förvalt av Pensionspedagogen Jonas Gyllenkrook. Jonas har pensioner som passion och är bland annat en duktig föreläsare. Han har nämligen förmågan att på ett enkelt sätt förklara hur branschen, pensionsavtal och enskilda pensionsval hänger ihop och fungerar.

Jag är ute och föreläser en del om pensioner och brukar inleda med uppmaningen: Alla som tycker pension är skitkul håller upp handen! Döm om min förvåning när endast en eller två i publiken lite pliktskyldigt håller upp handen.

Sedan ber jag samtliga som tycker lön är roligt att hålla upp handen. Då brukar alla i salen hålla upp sina händer. Och det känns ändå bra, för lön och pension hänger ihop som kärlek och kyssar.

Jag älskar verkligen försäkringsbranschen, men många krånglar till pensionsfrågan mer än nödvändigt. Det behöver inte vara så svårt. När vi blir pensionärer så kommer troligen våra inkomster att gå ner. Därför bör vi kanske stryka några av dagens utgifter. Och om vi lyckas minska utgifterna redan under den yrkesverksamma tiden och sparar pengarna, så ökar möjligheten att vi får ett rikt liv som pensionärer. Ränta-på-ränta-effekten gör mirakel för sparandet och gör att vi kan slippa stryka några av utgifterna när pensionsåldern infinner sig.

Pension är väldigt enkelt. Börja jobba tidigt. Försök att ha ett jobb som är roligt. Har man roligt på jobbet så ökar chansen att man gör jobbet bra och då brukar lönen öka. För som sagt lön och pension hänger ihop som kärlek och kyssar!

Det absolut viktigaste är ändå att sköta hälsan för då ökar chansen att vi är friska och lever längre med ett gott liv. Dansk forskning visar att om vi motionerar 30 minuter om dagen så lever vi tre år längre. Eftersom jag har gjort en prognos på vad min livsvariga pension förväntas bli på www.minpension.se så vet jag att om jag lever tre extra år så kommer jag att få ut cirka 1 000 000 kr till.

Jonas Gyllenkrook, Pensionspedagog
Mejla mig gärna på jonas.gyllenkrook@novarepension.se

Det är lätt att placera människor i fack

När man bygger murar, skapar det en motrörelse i att vilja var medmänsklig. Justin Trudeau tweetar om att välkomna flyktingar. Som svar på abortmotståndet allokerar Holland och Sverige pengar till kvinnohälsa i utvecklingsländer. Och Danmark, landet av Dogma, skapar film tillsammans med Lars Trier,

Trevlig helg!

Jobb, karriär eller arbetet som ett kall

Nytt år och nya utmaningar. Efter några härliga jul- och nyårsdagar med familjen och en första arbetsvecka som kanske inneburit en rivstart efter ledigheten kan det behövas lite reflektion och eftertanke kring jobbet. Här kommer ett gästinlägg från Mimmi som vid ett par tillfällen tidigare bloggat hos oss. Hennes blogginlägg bygger på en studie som State Street tagit fram.

mimmi_2

Jobb, karriär eller arbetet som ett kall
Hur ser du på ditt arbete? Som ett jobb, en karriär eller ett kall? Faktum är att ditt svar på frågan har betydelse för hur väl du fungerar i din yrkesroll och hur engagerad du är på jobbet samtidigt som det även påverkar ditt välbefinnande.

De som ser sitt arbete som ett jobb, engagerar sig bara i arbetet på grund av de materiella fördelarna jobbet medför. Arbetet i sig är inte intressant. Det är bara ett medel för att uppnå ett annat resultat, som till exempel att få en lön.

Personer som ser sitt arbete som en karriär har en djupare mening med sitt arbete än att bara få en lön. De ser sitt arbete som en möjlighet att avancera och utvecklas. En del karriärmänniskor ifrågasätter dock meningen med och vikten av vad de gör.

De som ser sitt arbete som ett kall är personer som däremot känner att de är en del av något större än sig själva.  De arbetar för att de tror att de bidrar till något viktigt. Deras värderingar återspeglas i det arbete de genomför och de ifrågasätter sällan meningsfullheten i det de gör.

Baserat på data från närmare tusen professionella investerare, blev det tydligt att människor som känner ett kall, i högre grad verkar i en speciell arbetsmiljö. En miljö som skapar grogrund för att internalisera organisationens övergripande mening, raison d’etre. Något som är viktigt för en organisation då det leder till högre nivåer av förtroende och välbefinnande samt bättre resultat, högre kundnöjdhet och större engagemang bland medarbetarna.

I studien var det en minoritetsgrupp av de professionella investerarna som uppgav att deras främsta orsak till att arbeta i förvaltningsbranschen är för att hjälpa kunder och organisationer att nå sina långsiktiga finansiella mål.

Dessa individer drivs i högre grad än andra av att vara en del av något som är större än dem själva, och de är betydligt mindre drivna av pengar än andra. De upplever även mindre ekonomisk och känslomässig press i sin organisation. Dessutom uppger dessa individer att de i högre grad arbetar i en kultur som främjar en internalisering av organisationens övergripande mening. De ser också, i större utsträckning än andra, på sitt jobb som ett kall.

Som ett resultat, visar de betydligt högre nivåer av engagemang för sitt uppdrag i organisationen och tar mer ansvar och ägandeskap för problemen som uppstår. De visar dessutom högre nivåer av långsiktigt värdeskapande och nöjda kunder.

Kundfokuserade individer visar tydligt att hur vi ser på vårt arbete har stor betydelse. Både när det gäller resultat och välmående Dessa personer är inte bara mer engagerade, de tar också ett personligt ansvar för de utmaningar som organisationen står inför. Detta är extremt kraftfull, särskilt för en bransch som står inför stora utmaningar och strukturförändringar.

Kundfokus och det bästa för kunden är ett övergripande mål som hela branschen borde sträva efter. Vi har mycket att lära av denna grupp för att nå större framgång. För att framgångsrikt navigera i en föränderlig miljö är anpassningsförmåga och lärande nödvändigt. Engagemang och ansvar är bränslet som behövs för att driva denna process.

Mimmi Kheddache-Jendeby
Senior Research Strategist – Center for Applied Research

Christina Söderberg: Vad betyder Donald Trump för din ekonomi?

USA har sagt sitt: Donald Trump blir USA:s nästa president. Den nyheten vaknade vi upp till i morse och många är vi som undrar vad det betyder för svensk ekonomi och för vår privatekonomi.

_C galleria (2)

Världens största ekonomi byter ledare – och vi påverkas direkt
USA spelar en central roll i världsekonomin vilket gör att USA:s politik och ekonomi påverkar oss och våra sparpengar generellt medan de bolag som har en direkt exponering mot USA och dollarn påverkas specifikt.

Men exakt hur vi i Sverige påverkas av att Trump nu blir världens mäktigaste man är svårare att veta. Att vi kommer att påverkas är dock säkert. Trump gick till val på en ekonomisk politik som många anser blir svår att genomföra. Han vill både sänka skatterna och öka utgifterna/investeringarna vilket känns omöjligt om man vill ha en stabil ekonomisk politik. Därför kommer den närmsta tiden bli intressant och viktig för att vi ska få en uppfattning över hur Trumps politik kommer att påverka oss på lång sikt och vilka av hans förslag som kommer att gå igenom.

Våra arbeten
Sverige är en exportdriven ekonomi och USA är vår tredje största exportmarknad efter Tyskland och Norge. Trump vill begränsa frihandeln vilket skulle påverka oss i Sverige. 8 procent av vår varuexport och 10 procent av tjänsteexporten går till USA. En begränsad handel kan komma att påverka vår arbetsmarknad negativt men på vilket sätt Trump lyckas få igenom sina handelshinder, och hur det kan komma att påverka svenska företag, återstår att se.

Börsras
Stockholmsbörsen rasade direkt 3,4 procent vid öppning idag och låg vid 10-tiden på minus 1 procent. Finansmarknaderna hatar osäkerhet och fruktan för effekterna av bland annat Trumps handelspolitik skapar en enorm oro på marknaderna. Vid oro backar investerare hem till säkrare investeringar såsom guld och räntor. Vi kan förvänta oss en turbulent tid framöver med kraftiga rörelser på börserna världen över.

Att agera i affekt och i panik när börsen backar är ofta en dålig strategi. Pengar vi har på börsen ska vara pengar som vi inte behöver på några års sikt. Har du pengar du snart behöver investerade på börsen kan det dock vara läge att sälja nu. Det är alltid bra att se över sitt aktie/fondsparande och se till att du har en bra spridning på ditt sparande och att du inte betalar för höga avgifter.

Pensionssparandet
Valets utgång och den osäkerhet vi ser nu kommer att påverka vårt pensionssparande. Bara i soffliggarfonden Sjunde AP-fonden finns amerikanska aktier värda ca 140 miljarder kronor. Men var lugna. Marknaden går upp och den går ner. Vi pensionssparar på lång sikt och bör därför inte agera i lägen som dessa. Vi bör dock, även här, se till att vi har en bra spridning i vårt sparande och att avgifterna är låga.

Kronan
I tider av osäkerhet tar ofta mindre valutor mest stryk. Kronan kommer troligtvis att ytterligare försvagas (försvagades efter Brexit) vilket ger Riksbanken en extra skjuts för att nå sitt inflationsmål. Direkta effekter blir bland annat att det blir dyrare för oss att resa till USA.

Bolånen
Hur räntan på våra bolån kan komma att förändras med Trumps som president är även det svårt att förutse. Det troliga är att vi kommer att ha en låg ränta en lång tid framöver. Men, i ett scenario där Trumps skattepolitik stimulerar ekonomin kommer amerikanska Centralbanken Fed vara tvungen att kraftigt bromsa utvecklingen för att förebygga överhettning och kraftig inflation. Det skulle medföra en rejält höjd ränta redan år 2017. Och om USA höjer räntan kommer EU och Sverige att följa efter.

Fundera på dina inkomster och utgifter och se över om den ena går att öka och/eller om den andra går att minska. Räkna på hur du skulle klara dig om räntan på ditt bostadslån, om du har sådant, skulle gå upp till 5 procent. Ställ dig frågan om du kan göra något i dag för att underlätta inför ett imorgon där vi inte vet hur det kommer att se ut.

Hur den ekonomiska politiken blir på längre sikt beror bland annat på vilket parti som blir dominerande i kongressen, vilken finansminister som tillsätts och vilka uttalanden som kommer efter valet. Det är som sagt svårt att veta vad Trumps seger kommer att betyda för våra plånböcker. Det enda vi vet är att den har stor betydelse.

Christina Söderberg, Sparekonom på Compricer

Sluta mobba pensioner!

Rör inte min kompis! Jag tror ju på allas lika värde och det gäller också mina pengar. Jag gillar verkligen pengar, kanske lite ytligt och mainstream men vad kan jag säga? Djupare än så behöver man inte loda för att få igång översvallande känslor hos mig.

kristina-harding-skuren

Hursomhelst, jag vill liksom uppfostra dem och motivera dem att bli större, roligare och, givetvis, mer självständiga. Det är ju inte som att jag har tid att sitta och peta på varje peng hela tiden, det får lära sig arbeta själva. Men för att kunna göra det på ett bra sätt behöver de både bra förutsättningar och bra självkänsla.

Men hur ska de kunna få bra självkänsla när det får sitta kvar i sina OBS-klasser med dyra avgifter? Varför får de inte vara med de vanliga pengarna och leka? De är ju precis lika mycket värda.

Pensioner är PENGAR! Pensioner är kanske de mest självständiga pengar som finns. Det är tur eftersom de också är Sveriges och kanske världens mest styvmoderligt behandlade pengar. De får hela tiden höra hur sjukt tråkiga de är, men hur många har någonsin umgåtts med dem? Inte är det många i alla fall.

De är som pengavärldens svar på mobbningsoffer. Någon har börjat prata rappakalja om dem, de flesta hänger på och ingen reder ut om det ligger något i rappakaljan.

Under tiden alla vänder sitt största sparande ryggen och klassar det som tråkigt öppnar det upp för helt galna sparalternativ som ingen skulle välja om det var de ”vanliga” putsade och älskade slantarna. Nej här är helt plötsligt fondkontoavgifter på 0,65 % och fondavgifter på 2,4 % att ses som bra och prisvärd riskhantering. Som tur är får andra pensionspengar flytta in i storkollektivet där de kan leva nästan som vanliga pengar till låga avgifter och garanterad avkastning tack vare att arbetsmarknadens parter förhandlat.

För första gången i mitt liv var jag i Almedalen i somras. Överväldigad kan jag sammanfatta hela känslan på ett alltigenom positivt sätt. Självklart gick jag ”all in” på pensioner och gemensamt för många seminarier var: Hur får vi människor att engagera sig i sina pensioner (PENGAR)?

Det finns en attityd i pensionsbranschen att alla ”vanliga” människor för all tid och alltid kommer tycka att pensioner är tråkiga och problematiska. Till och med Göran Hägglund, ordförande för Pensionsmyndigheten sa att han ville att människor ska uppfatta pensioner som ”tråkiga och trygga”. Men seriöst, varför mobbar alla pensionspengarna? (Han menade det nog inte? Göran känns ju inte som den trista typen.)

Människor måste få chansen att veta att pensioner är PENGAR och inget annat. Bara pengar och det är ju inte tråkigt. Sluta MOBBA pensionerna! Ta hand om dem, se dem växa upp och bli starkt arbetande kapital.

Minpension hade ett seminarium som handlade om deras arbete med att göra pengarna mer överskådliga och meningsfulla för oss vanliga människor som loggar in. Vill du få pengarna att känna sig uppskattade, logga in på minpension.se. Vill du veta hur du ligger till jämfört med andra kan du klicka på deras rosa betaversion uppe i högra hörnet när du är inloggad. Du kan också om du har kollektivavtalad pension jämföra hur mycket dina olika alternativ kostar på Konsumenternas två tjänstepensionsverktyg.

Kom igen nu sluta mobbas, ge dem kärlek och respekt. Du kommer tacka dig själv längre fram!

Kristina Althoff
Gilla din Ekonomi, Finansinspektionen

Ps. En fondavgift på 2,4 % ger 50 % lägre pension på 30 år. Det är så pensionspengarna straffar dig om du fortsätter mobbas. Ds

Den yngre generationen om pension

Idag gästas bloggen av Hans De Geer som i sommar gör sex veckors internship hos oss på AP7. Hans är 24 år och pluggar sitt femte och sista år på industriell ekonomi på KTH. 

Hans DeGeer

Nu ska jag berätta hur unga ser på pension! Eftersom jag faller in i ”ung”-kategorin utgår jag från mina egna tankar men har även frågat en del kompisar i min ålder om hur de ser på pension. Generellt sett anser jag att ungas syn på pension kan sammanfattas utifrån två perspektiv, dels ett undrande, dels ett smått pessimistiskt.

Den absolut vanligaste initiala reaktionen jag fick när jag frågade om pension var något i stil med ”Pension? Njaaa, det har jag inte tänkt så mycket på, vad menar du?” De flesta, inklusive mig själv, tycker att pensionen ligger långt fram i tiden och är något man tar itu med senare, då man hoppas på att ha bättre koll och mer tid.

Som ung är det lätt att andra saker som ligger närmre i tiden hamnar i fokus. Till exempel prioriteras bostad, arbete, relationer och liknande som är mer akut än pensionen. Att få ett fungerande vuxenliv är helt enkelt viktigare än att ha koll på vad man ska göra om 40 år.

Ytterligare ett fenomen som framträder är en orolig syn på den framtida pensionen. Många unga upplever i dagsläget framtiden som oviss, med hög ungdomsarbetslöshet, en bostadsmarknad som det är ytterst kostsamt att ta sig in på samt en allmänt osäker ekonomisk situation. Detta syns även i ungas syn på pension, då jag, och säkert många andra upplever en osäkerhet kring eventuella framtida pensioner. Personligen har jag tanken att dagens pensionssystem antagligen inte kommer att finnas kvar när jag går i pension, utan att det kommer att ha gjorts om till dess. Det välkända faktumet med en åldrande befolkning och färre förvärvsarbetare per pensionär leder till en allmän inställning hos unga att de antagligen kommer få en lägre pension än dagens pensionärer om inga reformer görs.

En naturlig följd av detta är att det finns en insikt om att unga idag kommer att få gå i pension senare än vad man gör idag, vilket jag personligen anser är rimligt, då dagens unga förväntas leva längre. Ett längre liv generellt borde rimligtvis leda till ett längre arbetsliv. Viktigt att komma ihåg är att då folkpension infördes år 1913 sattes pensionsåldern till 67 år, trots att den genomsnittliga livslängden inte var mer än 60 år. Om ett liknande arrangemang hade gjorts idag när genomsnittslivslängden är 81 år innebär det att de flesta hade fått gå i pension först runt 90 års ålder!

Allt ovan låter  som en ganska dyster syn, men personligen anser jag att det finns vissa ljusglimtar i ungas syn på pension. Eftersom den underliggande mentaliteten är att nivån på den statliga pensionen riskerar att inte vara tillräcklig leder detta till att det samtidigt finns en insikt att privat pensionssparande behöver bli större. Således tror jag att unga idag kommer ta ett större ansvar för sin egen äldreförsörjning än tidigare generationer. Dock kommer unga i alla tider generellt sett vara mindre intresserade av pension än den allmänna befolkningen, eftersom pensionen ligger så långt fram i tiden för dem.

Avslutningsvis anser jag personligen att många unga, och säkert även äldre, skulle dra nytta av att ha ett större intresse och engagemang kring pension. Eftersom pensionen sparas ihop under många år kan man enkelt säga att pensionen för många är det största sparandet i livet.

Hans De Geer

 

The Folklore of Knowledge

För några veckor sedan skrev Mimmi Kheddache-Jendeby i inlägget ”Investera i mångfald” att mångfald påverkar investeringsbeslut och resultat till det bättre. I dag gästas vi av Mimmi igen och denna gång handlar det om ”The Folklore of Knowledge”, det vill säga de omedvetna tankarna och föreställningarna som påverkar våra dagliga investeringsbeslut. 

Mimmi

Många av oss tror att vi är fullt medvetna om hur vi selekterar information, formulerar antaganden, utvecklar trosatser och agerar. Men utan att överdriva, är det mer rimligt att säga att vi inte är lika medvetna som vi tror att vi är. Både kognitiva strukturer och känslor, medfödda och inlärda, påverkar omedvetet våra tankar, ord, handlingar och vanor.

I vår studie, ”The Folklore of Finance” introducerar vi begreppet Folklore som traditioner och seder som sakta har kalcifierats till investeringsinsikter. Bland de folklore vi har identifierat i studien representerar det vi kallar ”The Folklore of Knowledge” dessa omedvetna tankar och föreställningar som påverkar våra dagliga investeringsbeslut. Det handlar om vad professionella investerare tror att de vet men de facto inte vet.

Låt mig ge ett exempel. Vi tänker ofta på oss själva som en själ i en kropp, och det låter vettigt. Men på många sätt är vi faktiskt mer som en kommitté, vars medlemmar har sammanfogats för att göra ett jobb. Låter det bekant? Under tusentals år har filosofer, psykologer och ekonomer försökt förstå begreppet ”det delade jaget”. Platon skriver om sin teori som handlar om det tredelade jaget (the tripartite soul), bestående av förstånd, ande och lust. Sigmund Freud ser på människan som en bunt av enheter som drar oss i olika riktningar (detet, jaget och överjaget) och Kahneman talar om att det mänskliga sinnet är uppdelad i två olika system (System 1 och System 2). Människor är inte enbart styrda av förståndet, utan också av vanor och automatiska reaktioner som delvis styrs av vårt nervsystem. Detta faktum har stora konsekvenser för vårt beslutsfattande.

Ett sätt att illustrera detta är att använda den så kallade ”Ladder of Inference” (eller, fritt översatt, ”Visdomens Stege”). När vi fattar investeringsbeslut, eller andra beslut, börjar vi längst ner på stegen med objektiv information. När vi sedan klättrar upp för stegen väljer vi vilken information vi fokuserar på och hur vi tolkar den. Nästa steg kallas ”antaganden”. Det är på detta steg vi tolkar den data vi fokuserat på för att ge den mening. Vi klättrar sedan vidare och drar slutsatser. På slutsatssteget introduceras konceptet kausalitet (orsakssamband). Det är här vi försöker dra slutsatser om orsaken till situationen. Sedan formulerar vi våra trosatser/övertygelser – vad vi tycker om situationen, eller den person vi pratar med. Dessa övertygelser kommer i sin tur att påverka hur vi agerar och fattar beslut (toppen av stegen). Dessutom leder våra övertygelser oss till att välja viss information utan att ifrågasätta trosatserna, och våra handlingar kommer att försätta oss i situationer där våra övertygelser bekräftas (självuppfyllande profetia). Denna process sker oftast omedvetet.

Omedvetna, emotionella och kognitiva, processer som beskrivet ovan påverkar hur vi förstår marknaden, hur vi kommunicerar med aktörer, hur vi arbetar i grupp och hur chefer i branschen agerar. För att förstå dessa processer, och vända oproduktivt beteende till produktivt, måste vi lära oss hur man lär sig (lärande på meta-nivå). Ett bra sätt att få igång den inlärningsprocessen är att ställa sig följande frågor,

  • Hur kan vi lära oss av och ta itu med ”det delade jaget”?
  • Hur kan vi på ett effektivt sätt klättra upp för ”The Ladder of Inference”?
  • Hur kan vi fatta mer välgrundade beslut?
  • Hur kan vi bli bättre kommunikatörer?
  • Hur kan vi samverka mer effektivt i möten?
  • Hur kan vi förbättra ledarskapet?
  • Hur kan vi lära oss att lära?

Mimmi Kheddache-Jendeby,
Vice President, Senior Research Strategist, State Street Center for Applied Research

 

The views expressed in this material are the views of Mimmi Kheddache-Jendeby through the period ended 6/30/2017 and are subject to change based on market and other conditions. © 2016 State Street Corporation – All Rights Reserved CORP- 2045 Exp. Date – 6/30/2017

Storleken har visst betydelse

Idag gästas vi av Johanna Kull som är sparekonom på Avanza.

johkul

Storleken spelar ingen roll, brukar man ju säga. Jo, när det kommer till fondavgifter gör den faktiskt det. Genom att tänka på fondavgiftens storlek och välja lågprisfonder går det att spara över en halv miljon kronor.

Vi lågpris-förespråkare får ofta höra argument som; ”Varför är det så viktigt med fondavgifter? Det viktiga är ju vad jag får tillbaka, inte vad en fond kostar”. Absolut, att du får 10 procent i avkastning och förvaltaren 2 procent är helt klart bättre än att du får 8 procent och förvaltaren 1 procent. Problemet är att majoriteten av förvaltare (9 av 10 enligt en studie av S&P Dow Jones indices) missar mål. De slår inte index och det blir inte en större kaka att dela på.

Snittfonden kostar idag kring 1,4 procent per år i avgift. Det kan låta lite men gräver stora hål i ditt sparande över tid. Genom att byta till lågprisfonder med max 0,4 procent i avgift skulle snittsvensken få en halvmiljon extra under ett sparliv.

Ju längre tid vi sparar, desto större effekt får avgifterna. Månadssparar du 1 000 kr/mån i en Sverigefond med 0,2 procent i avgift har du 1 370 000 kr efter 30 år, om vi räknar med en årlig tillväxt på i snitt 8 procent. Är fondavgiften istället 1,4 procent har du efter 30 år en sparpott på 1 090 000 kr. Det innebär hela 280 000 kr mer till dig, istället för till en välavlönad fondförvaltare. Siffrorna kan inte vara tydligare!

Jag tycker att komikern och programledaren John Oliver uttryckte det träffande; ”Think of fees like teremites: they’re tiny, they:re barely noticable, and they can eat away your fucking future”.

Som sparare måste vi helt enkelt ifrågasätta vad vi betalar för. Visst finns det aktiva förvaltare som lyckas slå snittet men de är sällsynta. Och när du letar efter dem är det viktigt att du inte stirra dig blind på ett enskilt år, gå tillbaka 10 år och jämför. Tillhör fonden den tiondel som faktiskt lyckats, år efter år?

Tvekar du fortfarande över nyttan med lågprisfonder? Då kan det vara värt att påminna om vad Björn Wahlroos, styrelseordförande för Nordea, skriver i sin senaste bok: ”Jag sparar mest i indexfonder (lågprisfonder)”. Gör inte som banken säger, utan gör som de gör blir den enkla slutsatsen.

I fondvärden finns det alltså, till skillnad från i andra frågor, bevis för att storleken faktiskt har betydelse. Här är minst bäst!

Johanna Kull

Gästbloggare Mimmi Kheddache Jendeby: Investera i mångfald

I dag gästas vi av Mimmi Kheddache Jendeby som arbetar som senior research strateg på State Street, Centrum för tillämpad forskning. Mimmi har mer än 12 års erfarenhet från kapitalförvaltning och har bland annat arbetat som portföljförvaltare och riskanalytiker på AP2.

Mimmi

Investera i mångfald

Trots att det finns en medvetenhet om att mångfald påverkar investeringsbeslut och resultat till det bättre, råder det ingen brist på forskning som visar på obalans mellan könen i förvaltningsbranschen.

Vår undersökning som inkluderar 862 professionella investerare i över 19 länder, visar att endast 22 procent av de professionella investerare som arbetar för kapitalägare och 20 procent som arbetar för kapitalförvaltare är kvinnor. Klyftan mellan könen är ännu större bland portföljförvaltarna (vilka utan tvekan har mest inflytande i kapitalförvaltningsbranschen), där bara 7 procent är kvinnor.

Detta väcker frågan, varför är kvinnor så kraftigt underrepresenterade?

Vi tror att vår genus-folklore utgör en stor del av problemet. Folklore är det samlade arvet av kunskap, litteratur, konst och praxis som till stor del sprids genom beteende och kommunikation – kort sagt, de historier vi berättar.

I vår bransch finns historier om hur kvinnor och män uppför sig (eller bör uppföra sig). Ett klassiskt exempel är att vi förväntar oss att kvinnor undviker risktagande i större utsträckning än män. Ett annat exempel är att kvinnliga chefer på högre nivåer schablonmässigt uppfattas som mindre kompetenta än manliga chefer. Men det största problemet är att folklore i sig är en självförstärkande process. Vi har kraftfulla, och till stor del omedvetna, tendenser att uppfatta och tolka människor och händelser på ett sätt som bekräftar våra förväntningar. När det gäller kapitalförvaltningsbranschen fortsätter alltså kvinnor att uppfattas som mindre skickliga än män, när både män och kvinnor letar efter evidens som bekräftar denna förväntan, samtidigt som evidens som går i motsatt riktning omedvetet ignoreras.

Så hur ska vi bryta oss loss från vår genus-folklore och bli mer effektiva beslutsfattare?

Först och främst måste vi erkänna och förstå effekten av genus-folklore och öka närvaron av kvalificerade kvinnor i affärskritiska roller. Vi behöver närma oss könsfrågan och folkloreproblematiken som vi gör med andra affärskritiska problem. Ett förslag är att införa en så kallad ”bias interrupter”, en process som syftar till att lösa upp systematiska avvikelser. I denna process bör systematiska avvikelser identifieras och mätas. Avbrott i grundläggande affärsprocesser där avvikelser förekommer kan hjälpa en organisation att bli effektivare beslutsfattare och skapa en mer produktiv beslutsfattarmiljö. Effektiva ”bias interrupters” kan sträcka sig över en rad åtgärder. En studie visar till exempel att man, genom att bara lägga till ”förhandlingsbar lön” i platsannonsen, kan minska skillnaderna mellan könens lön med så mycket som 45 procent.

Könsfrågan är trots allt en affärsfråga, och genom att minska klyftan mellan könen, kommer vi att hjälpa förvaltningsbranschen att bli mer framgångsrik och dessutom mer långsiktigt hållbar.

Mimmi Kheddache-Jendeby

 

Åsikter som uttrycks i detta material är synpunkter från Mimmi Kheddache-Jendeby över en period till och med 2017-06-30 och dessa kan ändras baserat på marknaden och andra villkor. 
© 2016 State Street Corporation – All Rights Reserved

 

%d bloggare gillar detta: