Klimatet en darrig deal för Donald

Uppe i vårt kalla land är det full fart framåt efter Parisavtalet. Sverige i topp på hållbara investeringar, kunde man läsa i torsdagens DN. Bakgrunden är det årliga Global Climate 500 Index som organisationen AODP (Asset Owners Disclosure Project) gör.

På andra ställen i världen är det lite skakigare.

Donald Trump har tidigare sagt att han vill lämna Parisavtalet, men de högstämda valtalen har visat sig vara svåra att omsätta direkt i politisk handling. Till exempel misslyckade första försöket att skrota Obamacare helt.

USA:s energiminister Rick Perry sa i förra veckan att han inte kommer att föreslå presidenten att USA lämnar klimatavtalet. Perry har tidigare varit skeptisk men uppenbarligen svängt. Nu tycker han istället att USA ska stanna, men att de ska omförhandla avtalet. Vad President Trump tycker är fortfarande oklart.

Donald Trump firade i helgen sina första hundra dagar som president. Det gjorde han i Pennsylvania tillsammans med sina supportrar, i stället för att delta på The White House correspondents Dinner, vilket har väckt viss uppmärksamhet. Samtidigt protesterade tiotusentals demonstranter på Washingtons gator mot Trumps klimatpolitik.

I går nådde osäkerheten nya höjder. På en och samma dag gick president Trump ut med en inbjudan till Filippinernas president Rodrigo Duterte, ett utspel om amerikanska inbördeskriget, en utsträckt hand till Nordkoreas Kim Jong Un och en tankar på att dela upp landets storbanker, vilket medierna konkluderade som det mest bisarra dygnet någonsin för en president.

”It seems to be among the most bizarre recent 24 hours in American presidential history,” said Douglas Brinkley, a presidential historian.

Sällan har det politiska läget varit så svårt att förutse. Det är helt enkelt omöjligt att veta vart utvecklingen tar vägen, inte minst när det gäller klimatfrågorna.

Desto större anledningen för Sverige att trampa på gasen. På AP7 försöker vi ha plattan i mattan.

Johan Florén

AP7 bland de bästa i världen på att hantera klimatrisker

AP7 har fått topp-rankingen AAA och är bland de bästa kapitalägarna (3 procent) i världen på att hantera klimatrisker. Rankingen är gjord av den ideella organisationen Asset Owner Disclosure Project (AODP).

Betyget är ett erkännande för den satsning vi gjort för att hantera klimatrisker under de senaste åren, inte minst inom vårt ägarstyrningsarbete. Det främsta sättet vi som universell ägare kan motverka klimatförändringarna är genom att vara en aktiv ägare i de bolag vi investerar i, säger Charlotta Sydstrand Dawidowski, hållbarhetsansvarig på AP7.

AP7 är en aktiv ägare genom att driva på förändring i de bolag vi äger. Det gör vi främst genom att,

  • rösta på bolagsstämmor, där har vi ett långtgående krav på hållbarhet och röstar konsekvent för förslag som ställer klimatkrav på bolag. Under 2016 har vi även lagt fram egna klimatmotioner till bolagsstämmor tillsammans med andra ägare.
  • föra en direkt dialog med bolagen. I dagsläget har vi till exempel en långtgående dialog med elproducerande bolag tillsammans med bland andra investerare.
  • utesluta bolag som kränker internationella normer för miljö, klimat, mänskliga rättigheter, rättigheter för arbetstagare och antikorruption. Dessa bolag offentliggör vi namnen på två gånger per år tillsammans med skälen för uteslutningen.

Vi arbetar även med att hantera klimatrisker, genom att skapa nya normer och standarder som påverkar hela marknaden. Samtidigt som vi finansierar verksamheter som bidrar till klimatomställningen. Det gör vi genom att investera i miljöteknik och gröna obligationer.

Här hittar du den fullständiga rapporten Global Climate Index 2017.

 

The Asset Owners Disclosure Project (AODP) is an independent global not-for-profit organization that recognizes the specific financial risk attributes of climate change. AODP has developed the world’s leading reporting framework for institutional investors encompassing the disclosure and management of climate risk.

AP7:s hållbarhetsredovisning 2016

Under året har vi utarbetat en metod för att bedöma vad Parisavtalet betyder för företags klimatansvar. Det passar väl in i vår ambition att bidra till utvecklingen av normer för investerare och företag. En första genomlysning av aktieportföljen utifrån Parisavtalet gjordes i december 2016, vilket du kan läsa mer om på sid 20 i vår nya hållbarhetsredovisning för 2016.

Ett annat sätt att bidra till en hållbar utveckling är att sprida kunskaper i branschen om hållbarhetsfrågor och investeringar. Detta är ett av skälen till att vi kompletterat vår normbaserade grundmodell med ett tematiskt fördjupningsarbete.

Med tanke på att en global färskvattenkris ses som ett av de främsta hoten mot världsekonomin påbörjade vi under förra året ett fördjupningsarbete om färskvatten.  Syftet är att hitta sätt där vi som universell och aktiv ägare kan bidra till FN:s hållbarhetsmål om färskvattenresursen.

Som ett led i detta har vi under det gångna året bland annat inlett ett samarbete med Sida, där vi deltar i en arbetsgrupp om hur investerare kan bidra till tillgången av rent vatten och sanitet till alla (SDG 6).

Det första steget är att identifiera företag inom sektorer som har hög risk vad gäller vatten. Vi kartlägger vilka verksamheter som bolagen har i regioner som lider av vattenbrist eller andra problem vad gäller tillgång till vatten. Vi kartlägger sedan kvaliteten på policys och beredskapen för att hantera dessa färskvattensrisker.

Resultatet av förstudien kommer att publiceras inom kort och vi kommer därefter att inleda en påverkansdialog med bolag och intressenter. Mer om projektet och hur vi arbetar inom färskvattentemat kommer du att kunna läsa om i nästa års hållbarhetsredovisning.

Här kan du ladda ner AP7:s hållbarhetsredovisning 2016. 

Det sista som överger oss är hoppet

I går hörde jag Condoleezza Rice beskriva bakgrunden till dagens politiska situation i USA. Jag måste säga att jag är imponerad av kombinationen av blytung akademisk kompetens, omfattande erfarenhet av policyutveckling och politik på högsta nivå, och fördömligt enkel och tydlig kommunikation.

Med några få nedslag i historien målade hon upp förutsättningarna som ledde fram till det senaste valresultatet i USA.

1989 rasade Berlinmuren och 1992 konstaterade Francis Fukuyama i The End of History and the Last Man att samhällssystem baserat på liberal demokrati och marknadsekonomi hade segrat över alla alternativa former.  Västvärlden var rusig och möjligheterna var till synes oändliga.

Sedan kom 9/11 2001. USA försattes i chock. Världens starkaste militärmakt, kanske någonsin, klarade inte ens att skydda sitt eget folk i sitt eget land. Med Condoleezza Rice egna ord, kändes varje dag som den 12 september, i fler år därefter. Det amerikanska folket hade förlorat en grundläggande fysisk trygghet.

Nästa nedslag i ”Condis” beskrivning var 2008. Inom loppet av något år fick miljontals människor lämna hus och hem som en del av finanskrisen. Ingen fångade upp de som föll.  I ett slag rycktes även den ekonomiska tryggheten undan för vanligt folk.

Vid det laget hade en stor del av väljarkåren slutat att lita på sina egna politiska och ekonomiska institutioner och istället börjat leta efter starka ledare med enkla svar. Och där är vi idag.

Som ni ser på den här bilden höll jag en presentationen tidigare på dagen om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Budskapet som framgår av bilden är att det finns många olika ESG-strategier och att det är något positivt eftersom vi har olika uppdrag och förvaltningsstrategier. Den bästa ESG-strategin finns inte.

Däremot är det tydligt att den politiska vindkantringen även påverkar den resa vi har börjat mot en mer hållbar världsordning. Den kommer helt enkelt att tappa fart. Hur illa det blir vet ingen.

Därför behöver vi hjälpas åt och fortsätta driva utvecklingen åt rätt håll, på flera olika sätt. Förhoppningen många hyser är att de ekonomiska drivkrafterna blivit så starka att inte ens den politiska motvinden i världens enda supermakt kan stoppa omställning till ett koldioxidsnålt samhälle.

Kanske det vakuum som uppstår i den globala klimatpolitiken när USA drar sig tillbaka till med skapar utrymme för nya länder och ledare att träda in på scenen. Det vore i sådana fall en stor vinst.

Condoleezza Rice berättade om de många motgångar hon fått ta sig igenom i livet, men slutade sitt anförande med att hon ändå är född optimist. Jag antar att jag också är det.

Det här kommer att lösa sig.

Trevlig helg!

Johan Florén

Det våras för solens strålar

Ungefär samtidigt som världens ledare svettades under förhandlingarna i Paris 2015, kom nyheten att priset på solenergi för första gången var billigare än gas och olja.

Det har tagit sin tid, men solen verkar äntligen vara på väg att ta sin rättmätiga plats som den främsta energikällan på jorden. Från att tidigare varit dyrt att producera står solenergi idag på egna ben utan nödvändiga subventioner.

Det är helt i sin ordning. Solen är ursprunget till de flesta av våra energikällor. Det är tack vare solen som fotosyntesen kunnat lagra energi i växter för hundratals miljoner år sedan och som blivit olja, kol och gas. Det är solen som driver vattnets kretslopp och gör att vi kan utvinna el från vattenkraftverk. Och det är solen som skapar temperaturskillnader på jorden så att det blåser i vindkraftverken.

I retrospektiv kommer vi nog se den tid vi lever i nu som en parentes. En period av omständlig energiproduktion då vi gick den onödiga omvägen via smutsig kol och olja för att komma åt solens rena energi.

AP7 satsar på klimatlösningar och förnybar energi i alla de tillgångsslag vi får investera i. Vi har investerat i gröna obligationer där pengarna är öronmärkta för miljöprojekt och kommer under 2017 lansera ett nytt grönt investeringsmandat för noterade bolag.

Vi har även sedan länge en betydande investering i miljöteknikbolag, bland annat en del i solenergiföretaget Solar City, som vid sidan av Tesla är ett av Elon Musks framtidsinriktade företag.

I veckan sändes en dokumentär på SVT: Det våras för solen, där investerare uttalar sig om den explosionsartade utvecklingen inom solenergi.

det-varas-for-solen

Charlotta Dawidowski Sydstrand

Parisavtalet, Trump och klimatvärstingarna – vad händer nu?

För ett år sedan befann sig världen i ett lyckorus. Äntligen hade vi fattat ett globalt beslut om en omställning till ett grönare samhälle. För första gången fanns enighet om minskade utsläpp mot ett 2-gradersmål och en omställning av finansiella flöden.

Parisavtalet skulle påverka och ändra förutsättningar för politiker, branscher och företag i hela världen. Vissa verksamheter skulle möjligen gå en dyster framtid till mötes, men för många skulle avtalet öppna nya affärsmöjligheter. Eller…

Det kom som en kalldusch när Donald Trump valdes till USA:s nästa president. Plötsligt var Parisavtalet i gungning. Trump tvivlar på både global uppvärmning och att klimatförändringarna orsakas av människor. Den nyvalde presidenten vill kliva ur Parisavtalet.

Samtidigt pågick ett nytt klimatmöte, COP22 i Marrakesh. Nu stod att-gå-från-ord-till-handling på agendan, och länderna hade lämnat in sina egna åtaganden för att bidra till att minska sitt klimatavtryck.

Vad händer nu?

trump

”Vi befinner oss på en resa från Paris till Polen” sa Johanna Lissinger Peitz, Sveriges vice chefsförhandlare vid COP21 i Paris, på AP7:s frukostmöte i morse. Nu är det hårt arbete som gäller. 2018 är det nämligen dags för ett nytt klimatmöte med Polen som värdland. Fokus inför nästa klimatmöte kommer att vara att utveckla ett regelverk för hur vi ska mäta och rapportera klimatrisker över tid för att kunna avgöra var vi kollektivt befinner oss avseende 2-gradersmålet. Vi måste höja ambitionen och bibehålla det globala ägarskapet, konstaterade Johanna.

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, vände i sitt framförande Trumps valseger till en fördel för Parisavtalet. Han menar att vi behöver en gemensam fiende för att skärpa oss, och det gäller i stort och smått! Att riva upp och lämna Parisavtalet tar fyra år. Det kommer inte Trump att fixa under sin mandatperiod.

Ungefär halvvägs mellan COP21 och COP22 började vi på AP7 titta på möjligheten att införliva Parisavtalet i det normverk som utgör grunden för AP7 ägarstyrning. I december förra året gjorde vi den första genomlysningen, berättade Charlotta Dawidowski Sydstrand, hållbarhetsstrateg på AP7. Syftet är att identifiera de bolag som verkar i direkt strid med avtalets intentioner för att sedan, om problemen är uteslutningsgrundande, sälja av innehavet och svartlista bolagen. Inom ramen för den aktiva förvaltningen kommer också vi att utforma ett mandat som investerar i bolag som bidrar med lösningar på klimatproblemen.

Louise Svensson

Fler gröna projekt behövs!

Vi står inför en stor omställning till ett grönare samhälle, som kommer att behöva finansieras. Där har investerare en central funktion att fylla. Illikvida tillgångar som infrastruktur och energisystem, vilka är centrala i omställningen, kan dock innebära en utmaning för många investerare. Därför behöver antagligen nya finansiella instrument och institutioner utvecklas, men också lagar och direktiv kan behöva ändras för att finansieringen ska fungera effektivt.

Intresset för gröna investeringar är stort i dag. Nu behövs bara lite fler infrastrukturprojekt.

I veckan medverkande AP7:s Johan Florén på Misum/MFS-seminarium ”Green Finance – What Role can Sweden Play”.

gron-finans_johan

Trevlig helg!

Målet är att kunna investera i bolagen igen

Riskspridning och låga avgifter är två ledstjärnor i vår förvaltning. Med det som utgångspunkt köper vi hela aktiemarknaden, istället för att välja ut enskilda bolag.

Denna syn genomsyrar även vår ägarstyrning. Tillsammans med andra ägare som liknar oss försöker vi definiera hållbara spelregler för hela marknaden och få våra bolag att följa dem, snarare än att välja ut en liten grupp av bolag som ska bli bättre än alla andra.

Vi köper alla bolag som ingår i världsindexet MSCI ACWI. På så sätt sprider vi risken globalt över 2600 bolag och sänker kostnaderna till ett minimum. Enda undantaget är de bolag vi svartlistar för att bolagens verksamhet bedrivs i strid med internationella normer för mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och korruption.

Genom att sälja dessa bolag och förklara varför, försöker vi förmå dem att respektera de internationella överenskommelserna. Målet är att de ska anpassa sin verksamhet och att vi i framtiden ska kunna investera i bolagen igen.

Här hittar du en färsk lista över bolag vi svartlistat i december 2016.

Louise Svensson

Största gröna vågen i Sverige

I förra veckan bloggade vi om att Finanssektorn kommer att spela en nyckelroll i omställningen till ett fossilsnålt samhälle. Och att omställningen i sig kan innebära att 2020-talet blir inledningen på en ”gyllene era” för gröna obligationer.

Så sent som i förra veckan gav Kommuninvest ut den hittills största gröna obligationen som emitterats i svenska kronor. AP7 var en av investerarna tillsammans med bland annat Folksam och SPP Storebrand. Totalt lånades 5 miljarder upp och orderboken var övertecknad till 13 miljarder kronor, vilket tyder på ett stort intresse från svenska investerare.

Men vad är egentligen en grön obligation?

Enkelt kan man säga att det är räntebärande värdepapper där de upplånade medlen finansierar projekt som främjar miljö- och klimatrelaterade satsningar.

Gröna obligationer är med andra ord ett sätt att öronmärka pengar för projekt som är bra för framtiden. Projekt som leder till mindre energianvändning och lägre klimatpåverkan såsom hållbara byggnader, avfallshantering och vattenrening.

AP7 vill påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle och finansiera lösningar på klimatproblemen inom alla våra tillgångsslag.  Att investera i gröna obligationer är ett sätt att vara med och direkt finansiera satsningar på hållbara projekt inom ramen för räntebärande papper, säger Charlotta Dawidowski Sydstrand, Hållbarhets expert på AP7.

När världens länder i december förra året enades om att hålla den globala temperaturökningen till max 2 grader, eller helst 1,5 grader, var man eniga om att stora investeringar måste göras för att nå klimatmålet. Detta samtidigt som vi behöver gå från de traditionella, fossilbaserade investeringarna och satsa på miljö– och klimatsmarta investeringar.

Gröna obligationer är helt enkelt en möjlighet för institutionella investerare att vara med och bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle genom att placera pengar i projekt som främjar klimatet.

Louise Svensson

OECD spår gyllene tider för gröna obligationer

En stor del av hållbarhetsdebatten består i dag av hotbilder och riskbedömningar. Sätter man in den i ett mänskligt sammahang handlar det mycket om rädsla och förlustaversion. Det speglar säkert upplevelsen hos en del av befolkningen, men det skapar ett klimat som knappast främjar utvecklingen av innovationer och nya lösningar på de problem vi behöver hantera.

Därför är det viktigt att påminna om att förändring medför både hot och möjligheter. Att bara ägna sig åt hoten är ett val man gör. Det är inte ”sanningen”. Man kan till och med säga att möjligheterna är viktigare eftersom de kan ge förändringen en positiv, konstruktiv riktning.

Finanssektorn kommer att spela en nyckelroll i omställningen till ett fossilsnålt samhälle. Och omställningen i sig kan innebära att 2020-talet blir inledningen på en ”gyllene era” för gröna obligationer, enligt en färsk rapport från OECD.

The analysis suggests that the 2020s have the potential to be the beginning of the “golden years” for bond issuance in the low-carbon sectors.

Tåget har redan börjat rulla. Kommuninvest presenterade i går den glada nyheten att de ger ut den största gröna obligation hittills som emitterats i svenska kronor. De lånade upp 5 miljarder kronor, men övertecknades upp till 13 miljarder kronor, vilket visar att efterfrågan på gröna obligationer är stor. AP7 är en av placerarna i emissionen.

OECD menar att en viktig komponent i omställningen är så kallad värdepapperisering (securitisation). Det betyder i korta drag att tillgångar med förutsägbara betalningsflöden, exempelvis fastigheter eller infrastruktur, omvandlas till värdepapper som är lättare att köpa och sälja. Motiven kan vara att attrahera investerare, förbättra riskhantering och hantera kapitaltäckningskrav. Det är i praktiken vad som sker när kreditinstitut lånar ut pengar till fastighetsköp och finansierar utlåningen genom att ge ut obligationer.

Efter finanskrisen fick begreppet värdepapperisering ett fläckat anseende och nu behöver det återupprättas, menar OECD. Finansieringsbehoven kommer att vara mycket stora när samhället ska bygga ut koldioxidsnål infrastruktur, vilket har placerat frågan högt på den politiska beslutsagendan.

För AP7 har den en avgörande betydelse eftersom våra direktiv inte medger direktinvesteringar i infrastruktur och andra illikvida tillgångar. De direktiven är visserligen politiskt beslutade och skulle kunna ändras, men tills vidare är det bara värdepapper som gäller.

Johan Florén

%d bloggare gillar detta: